”Strukturellt sparande” hör inte till de termer i svenska språket som normalt sett väcker starkast känslor. Men när regeringen – helt utan att berätta det för riksdagen och svenska folket – ändrat sätt att beräkna det strukturella sparandet går Riksrevisionen i taket. Effekterna för svenskarnas gemensamma pengar blir nämligen stora.
Strukturellt sparande är ett mått som används för att mäta hur det står till med de offentliga finanserna. Det används både för att utvärdera om staten når målet om överskott i de offentliga finanserna och för att bedöma vilket utrymme som finns för satsningar i statsbudgeten.
I budgetpropositionen för 2023 som den nya regeringen la fram i november justeras det strukturella sparandet, till skillnad från tidigare, för inflation. Eftersom den just nu är hög blir skillnaden stor. Enligt den rapport Riksrevisionen la fram på tisdagen skulle budgetutrymmet med det gamla sättet att räkna varit 55 miljarder större – lika mycket som kostnaden för hela elstödet.
Tjänstemän reagerade
Riksrevisionen tar inte ställning till om pengarna borde ha spenderats eller inte, men riktar skarp kritik mot att man inte informerat om att man ändrat sätt att räkna på.
– Det finns inte ett kommatecken om detta i budgetpropositionen, vi har själva grävt fram informationen, säger Håkan Jönsson, enhetschef på Riksrevisionen.
Det var när Riksrevisionens tjänstemän studerade budgettabellerna som de reagerade på att relationen mellan olika variabler inte var som de brukade.
– Medarbetarna här har sammantaget hundra års erfarenhet av att granska offentliga finanser, säger Håkan Jönsson.
Riksbanken kan ha vilseletts
Utöver att riksdagen borde ha informerats pekar Riksrevisionen också på vikten av att Riksbanken får en rättvisande bild av utvecklingen för statens finanser. Hur återhållsam eller frikostig staten är med pengarna är en av de faktorer Riksbanken tar hänsyn till när de fattar beslut om styrräntan.
Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati tycker att bristen på transparens är anmärkningsvärd, även om han ser en logik i att använda en beräkningsmetod som tar hänsyn till inflationen. Han menar att avslöjandet blottlägger ett generellt problem med det finanspolitiska ramverk som omgärdar den ekonomiska politiken.
”De ger ett sken av kontroll som inte riktigt finns där och att de tenderar att bli ett strukturellt hinder för mer omfattande satsningar”, skriver han i ett mejl.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har inte ställt upp på intervju med Dagens ETC.
