Domen har varit hård mot förslaget från tunga remissinstanser. De stora subventionerna kommer göra det olönsamt att bygga vindkraft och annan kraftproduktion, varnar bland andra Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Därmed skulle det projekt som skulle säkra tillgången på el när behovet ökar tvärtom, leda till brist på el Sverige i väntan på de reaktorer som i allra bästa fall finns på plats i mitten av 2030-talet.

Kommer inte trängas undan

Nu ”kalibrerar” regeringen utredningens förslag för att lägga fram en proposition under våren, enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Farhågorna om att de stora stöden till kärnkraft kommer ta död på utbyggnaden av andra kraftslag avfärdar han bestämt. Han pekar på runt 140 terawattimmar av dagens totala energianvändning, inklusive exempelvis drivmedel och uppvärmning, kommer från fossila bränslen som ska ersättas.

– För min del är det obegripligt utifrån de klimatambitioner vi har hur andra kraftslag skulle trängas ut, säger Niklas Wykman.

”Är teknikoptimist”

En annan återkommande kritik i remissvaren är att regeringen inte utrett alternativ till ny kärnkraft. Men också detta avfärdar finansmarknadsministern. Ny el brådskar och då är kärnkraft den beprövade teknik som finns att tillgå, anser han.

– Den som tror på enhörningen som ska lösa allt får hämta hem den till hagen.

Alternativet att komplettera förnybar energi med lagring av el i batterier eller vätgas, dömer Niklas Wykman ut som allt för osäkert. Teknikerna är ännu inte utvecklade för att fungera i den skala som krävs, enligt finansmarknadsminister.

– Jag är teknikoptimist och vill att det här ska ske. Men bara för att man vill är det inte säkert att det gör det. Här måste man vara försiktig när man ska ta ansvar för Sverige.

Inte så dyrt

Också kritiken mot de kostnader som stödet innebär för stat och elkonsumenter tar Niklas Wykman lätt på. Tanken är att lånen till bolagen ska betalas tillbaka till staten och på sikt generera intäkter, påpekar han. Och när det gäller den extra elskatt konsumenterna ska få betala för att finansiera det garanterade priset, handlar det om hanterliga summor, enligt ministern. Om marknadspriset för el ligger på 67 öre – som utredningen räknat på – blir det 60 kronor extra i månaden för en genomsnittlig villaägare.

– Vi behöver lite vett och sans i debatten, säger Niklas Wykman.