Reformerad provrörsbefruktning gav bättre barnhälsa

En av dem är att det genomsnittliga gapet i hälsa minskade med 53 procent, i en jämförelse mellan barn födda efter IVF-behandling och efter vanlig befruktning. Gynnsamma effekter påvisades för nästan alla hälsoindikatorer, såsom ökad födelsevikt, färre för tidigt födda, minskad dödlighet och färre antal sjukhusnätter under första levnadsåret för barn som blivit till genom provrösbefruktning. Resultat visar också att andelen tvillingfödslar minskade med 63 procent.

Reformen fick också stora effekter för mödrarna. Komplikationerna, i form av antalet akuta kejsarsnitt, minskade – liksom graden av sjukersättning för mödrarna. 

Betydande effekter

Institutet för näringslivsforskning menar att effekterna i studien är betydande och att en mer omfattande användning av en-embryoåterföring även i andra länder kan leda till stora samhällsekonomiska vinster – i form av förbättrad hälsa för spädbarn och mödrar samt bättre arbetsmarknadsutfall för de senare. Andelen två-embryoåterföringar är i dag höga i bland annat Storbritannien och USA.

Mer än tre procent

Provrörsbefruktning, eller IVF, är en behandling då ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen. Ett befruktat ägg kallas för embryo. Några dagar efter befruktningen sätter läkaren in embryot i livmodern. Där fortsätter det att sitta fast och utvecklas till ett barn. Andelen provrörsbefruktningar (eller IVF-födslar) överstiger i dag tre procent i flera industrialiserade länder.