– De räknar varje minut som jag absolut behöver hjälp. När jag duschar kan jag till exempel hålla i slangen själv, och då räknas inte tiden som jag gör det. Och när jag är på toaletten klarar jag mig så länge jag bara sitter där, så det räknas inte heller, säger hon.
Sex timmar och 13 minuter. Så mycket tid behöver Rebecca Broberg Lamichhane hjälp för att klara sina grundläggande behov enligt kommunen.
Två av tre får avslag
I ett utlåtande till Förvaltningsrätten dit Rebecca Broberg Lamichhane har överklagat beslutet skriver kommunen att Rebecca Broberg Lamichhane ”har inte så omfattande behov att hon är berättigad till personlig assistans”. Hur många timmar som hade krävts för att vara det framgår inte. De enda regler som finns säger att den som behöver hjälp i minst 20 timmar ska söka assistansersättning hos Försäkringskassan. Behöver du hjälp mindre tid än så, är det kommunen som avgör vad du har rätt till.
Hur många som nekas assistans av kommunerna finns det ingen samlad statistik på. Men det finns det när det gäller beslut som Försäkringskassan avgör. Förra året var avslagen fler än någonsin. Drygt två av tre som ansökte om assistansersättning för första gången fick nej. Det är en ökning med drygt 10 procentenheter sedan 2014, och stor skillnad mot hur det såg ut fram till 2010 – då beviljades en majoritet av ansökningarna. Under de första tio åren efter att assistansreformen infördes 1994, fick runt 75 procent sin ansökan beviljad.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Monica Svanholm, avdelningschef på Försäkringskassan, menar att det finns flera orsaker till utvecklingen.
– Dels beror det vilka som söker, fler tycker kanske att de har rätt till assistansersättning nu och söker för att se vad som händer, då blir det också fler avslag. Sedan lämnar lagstiftningen stort bedömningsutrymme, det gör att praxis ändras allteftersom besluten i domstolarna blir fler, säger hon.
En av de domar som har lett till förändrad praxis är en uppmärksammad dom från 2009. En strokedrabbad man kunde vissa saker men inte andra, och då menade rätten att man skulle se till det han kunde. Efter det blev praxis att om du kan föra en sked till munnen så kan du äta själv, och därmed är den grundande rättigheten täckt.
– Ramarna för vem som kan få assistansersättning har blivit snävare. Jag tror att det till stor del beror på signalerna från politiken, man anser att reformen är för dyr och att de ökande kostnaderna behöver stoppas, säger Maria Persdotter, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrande barn och ungdomar.
Sedan assistasreformen infördes för drygt 20 år sedan har kostnaderna för den personliga assistansen ökat – i år beräknas den kosta staten 26 miljarder kronor. I årets regleringsbrev skriver regeringen därför att Försäkringskassan måste bidra till att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen” – alltså att minska antalet beviljade timmar och därmed kostnaderna. I november meddelade också ansvarige ministern Åsa Regnér (S), att LSS ska ses över – lagen som reglerar assistansersättningen. Detta, och den uttalade viljan att minska kostnaderna, har lett till oro bland dem som idag är i behov av insatsen. Som Bengt Lindstedt.
– Jag blir oroad varje gång det pratas om det. Allt kan ändras så fort. Det kan komma en dom och plötsligt ändras praxis, säger han.
Bengt Lindstedt har MS och sitter i rullstol. Han kan äta själv men annars behöver han hjälp med det mesta. Dygnet runt har han en personlig assistent hos sig, ändå ville Försäkringskassan dra in hans assistansersättning för drygt två år sedan.
– De gjorde en omprövning och kom fram till att jag behövde mindre än 20 timmars hjälp, och då skulle jag hänvisas till kommunen. Det kändes väldigt jobbigt, för jag visste ju att jag behövde mer hjälp än så. Som tur var drog de tillbaka sitt beslut, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Blir väldigt låst”
Rebecca Broberg Lamichhane hoppas att också hon kommer att få rätt till slut.
– Jag har autism, och även om den är högfungerande är det väldigt jobbigt när det kommer många olika boendestödjare till mig. Förra veckan räknade jag till 16 olika personer, säger hon.
Boendestödet kommer fyra gånger per dygn. På samma tider varje dag. Hade Rebecca istället haft en personlig assistent tror hon att vardagen skulle bli mindre inrutad.
– Jag har lärt mig leva efter tiderna, åtta, tolv, fyra och sju. Jag får äta då och jag får gå på toa då. Man blir väldigt låst. Jag vill börja studera. Får jag en rätt till assistens tror jag att jag skulle kunna göra det. I dag känns det omöjligt.
