2010 grundades det som då hette Mistra Urban Futures i Göteborg. Forskningscentrumet var internationellt, med plattformar i Göteborg, Kapstaden, Kisumu och Manchester, och verkade för en hållbar urban utveckling. Men vid årsskiftet löpte den maximalt tillåtna tioåriga finansieringen från Mistra och Sida ut och organisationen var tvungen att hitta nya sätt att leva vidare, med mindre resurser och kansli. Centrumet har nu blivit mer lokalt, flyttat in till Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV, och bytt namn till Centre for Sustainable Urban Futures.
– Vi är väldigt glada att det konsortium som stod bakom Mistra Urban Futures är fortsatt engagerade i det samarbete och partnerskap som byggt upp och finansierar det nya centrumet. Nu behöver vi utveckla vår verksamhet och kunskapsprojekt på ett annat sätt än tidigare, och till exempel vara mer aktiva i att söka forskningsmedel. Förutsättningarna är annorlunda men ambitionen densamma. Att vi huserar på GMV innebär samtidigt möjligheter till synergier och samverkan med andra hållbarhetsinriktade centrum och nätverk vid universiteten, säger Kerstin Hemström, tillförordnad verksamhetsledare för Centre for Sustainable Urban Futures.
Uppmärksammad metod
Det som gör att forskningscentrumet sticker ut och varit framgångsrika är att det bygger på en transdisciplinär arbetsmetod – där akademi, offentlig sektor, civilsamhället och näringslivet samverkar. Metoden innebär att aktuella frågor i städer identifieras och forskas kring, och resultaten blir sedan vägledande för hur städerna kan utvecklas i praktiken.
– Där var Mistra Urban Futures rätt så unika och den metoden tar vi med oss i den nya organisationen. Metoden har börjat uppmärksammas allt mer, till exempel i FN:s arbete med Agenda 2030. Allt fler inser att vi behöver fler modeller än det gängse förhållandet mellan forskning och praktik, där forskarna sitter på svaren och andra ska implementera, för att kunna agera för en hållbar utveckling, säger Kerstin Hemström.
Det centrumet fokuserar på är hållbar urban utveckling, med rättvisa som centralt begrepp.
– Städer är inte per automatik rättvisa. I Göteborg ser vi till exempel ojämlika villkor i hälsa, skolgång och välbefinnande beroende på var du bor. I en utveckling som är ekologiskt såväl som ekonomiskt och socialt hållbar behöver många delta i samtalet om hur utvecklingen kan och bör se ut, säger Kerstin Hemström.
Enligt henne kan det uppstå målkonflikter i utvecklingen av städer, kommuner och regioner som gör det svårt att driva igenom förändringar.
– Samtidigt som den byggda miljön förtätas behöver vi till exempel tillgodose behovet av grönytor och offentliga mötesplatser, bevara och utveckla viktiga natur- och kulturvärden, öka användningen av kollektivtrafik och cykel, och ställa om till cirkulära material- och resursflöden och slutna kretslopp. För att hitta vägar framåt behöver vi ta hänsyn till den samlade erfarenheten.
”Det kryllar av idéer”
Forskningscentret har kommit fram till två områden som kommer att vara i huvudfokus i arbetet framöver, berättar Kerstin Hemström.
– Det ena fokusområdet handlar i stora drag om att verka för en kraftfull rättvis klimatomställning som inte ökar ojämlikheten mellan olika samhällsgrupper. Det andra handlar om att hitta verktyg och modeller för hur vi kan ta oss an svåröverskådliga och gränsöverskridande hållbarhetsutmaningar som angår alla men som hamnar utanför enskilda mandat och expertis. Där vi verkligen behöver samverka för att finna svar, säger hon.
Vad forskningscentret rent konkret ska syssla med framöver är dock inte hugget i sten än.
– Det kryllar av idéer och engagemang, men just nu ser vi framför allt fram emot att välkomna Marcus Jahnke som blir ny verksamhetsledare i augusti och låta honom sätta sin prägel på utvecklingen av verksamheten. Något jag säkert kan säga är att vi kommer fortsätta utveckla arbetet kring de fokusområden vi nu identifierat, och fila på hur vi tillsammans bäst möter behoven för en rättvis och hållbar urban utveckling, säger Kerstin Hemström.
