Rättstvist gör bristen på tolkar i vården värre

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det kom väldigt många flyktingar under 2015. Man skulle kunna tro att problemen har ebbat ut med tanke på att färre flyktingar kommer hit, men det är nu som man ser effekten när allt fler börjar söka vård och de första hälsoundersökningarna börjar göras, säger Susanna Dellans, utredare på Socialstyrelsen. 

Kompetensnivåer

När det gäller tolkar, finns det flera olika kompetensnivåer. I Kammarkollegiets tolkregister finns det knappt 1 000 auktoriserade tolkar, varav 149 sjukvårdstolkar som har utbildats särskilt inom ämnesområdena hälso- och sjukvård. Samtidigt är det långt ifrån alla tolktjänster inom sjukvården som genomförs av tolkar med rätt kompetens. En rapport från Socialstyrelsen från i våras visar att bara några få procent av uppdragen genomförs av auktoriserade sjukvårdstolkar.

– Att upphandla tolktjänster är inte som att upphandla lakan och plasthandskar. Om man inte har kompetenta tolkar kan man lika gärna använda Google translate, säger utredaren Susanna Dellans.

Landstingen runt om i Sverige upphandlar vanligen tolktjänster från tolkbyråer. I Västerbotten har upphandlingen för andra gången resulterat i en segdragen rättsprocess. Första upphandlingen, som gjordes 2015, överklagades till Förvaltningsdomstolen av företaget Stockholms tolkservice. De hade lämnat ett anbud som låg så lågt att det inte bedömdes som seriöst av landstinget, men företaget överklagade och fick rätt. 

När den nya upphandlingen gjordes i år lämnade samma företag ett nytt anbud – nu under namnet Språkservice Sverige AB. Deras anbud godkändes av landstinget, som dock satte företaget som nummer tre i ordningen att få ta emot uppdrag. Företaget överklagade på nytt och nu ligger ärendet ännu en gång hos Förvaltningsrätten.

– Det kan ta lång tid innan vi får ett avgörande – allt från mellan 5 och 25 veckor, säger Elisabeth Mach, upphandlingsjurist på landstinget.

Och så länge som det inte finns något tolkavtal, så får verksamheterna sköta kontakterna så gott det går med olika tolkföretag. På Ersboda familjecentral arbetar barnmorskan Anna-Klara Willman och hennes kollegor varje vecka med tolkar, ibland flera gånger per dag. Erfarenheterna är ytterst varierande.

– Vi har faktiskt klagat på ett företag som lämnade återbud alldeles för ofta. Du kan ju tänka dig hur mycket tid som gick åt till att lösa situationen när patienter satt här och väntade på hjälp. Nu väljer vi själva ett företag som vi tycker fungerar, säger Anna-Klara Willman.

Problemen med tolkar – både när det gäller antal och kvalitet – är liknande över hela landet, enligt Socialstyrelsens rapport. Enda undantaget är Örebro läns landsting som har valt att strunta i upphandlingen och i stället anställt egna språktolkar.  

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Ahmed Hersi (V) är landstings- och kommunpolitiker i Umeå. Han har själv jobbat som tolk och tycker att det vore en lämplig lösning med tolkar som är anställda av landstinget.

–  Alla som inte talar svenska har en lagstadgad rätt till tolk inom sjukvården, men kvaliteten på tolkar är så varierande att det ibland nästan blir farligt. Om man ser saken långsiktigt så skulle det hjälpa att ha egna tolkar med ett ramavtal. Då skulle man slippa hela upphandlingsproceduren.