Det var allt. Det är tweeten.”
Fotbollsspelaren Marcus Rashfords sociala medier är inte riktigt som hans lagkamraters. De senaste veckorna har de till stor del handlat om böcker – och om att få barn att läsa. Nyligen skickade han ut en tweet där han efterlyste bilder på barn som läser och fyllde sina Instagram-stories med bilderna. Det här är Rashfords senaste projekt, att få barn och ungdomar, speciellt från fattiga hem, att läsa.
– Jag började läsa först när jag var 17 och det ändrade hela mitt sätt att se på omvärlden. Jag önskar att jag hade fått möjligheten att verkligen engagera mig i läsandet mer som barn, men det fanns ingen plats för böcker i vår budget när vi kämpade med att sätta mat på bordet. Den verklighetsflykt man får av läsningen hade verkligen kunnat hjälpa mig som barn. Jag vill att alla ska kunna ha tillgång till det, inte bara de som har råd, sade han i ett pressmeddelande.
För att göra det möjligt har han tagit hjälp av förlaget Macmillan och startat en bokklubb som ska ge barn gratis tillgång till böcker av unga författare och illustratörer.
I februari 2016 gjorde en då 18-årig Marcus Rashford debut för sin barndoms drömlag, Manchester Uniteds a-lag, i Europa League. Han gjorde två mål. Han gjorde även mål när han spelade sin första Premier league-match. Och i maj 2016 blev han den yngsta spelaren att göra mål under sin debut för det engelska seniorlandslaget i herrfotboll.
Kampanj för luncher
Men det är inte främst för läsningen som Marcus Rashford har skapat rubriker de senaste månaderna. När coronapandemin slog till mot Storbritannien på allvar inledde Rashford ett samarbete med matvälgörenhetsorganisationen FareShare för att se till att de barn som vanligtvis förlitade sig på skolan för sin lunch skulle få någonting att äta.
Men det var inte tillräckligt. 2019 fick 15,7 procent av barnen i brittiska skolor gratis mat i skolan, enligt det brittiska utbildningsdepartementet. I juni skrev Marcus Rashford, som själv har starka minnen av att tvingas gå och lägga sig hungrig i barndomen, ett öppet brev till alla brittiska parlamentsledamöter. Brevet var en vädjan om att landets fattiga barnfamiljer skulle få hjälp med mat när skolorna var stängda över sommaren. I det berättade Rashford om sin barndom, om mamman som jobbade heltid för minimilönen för att familjen skulle kunna ha en middag på bordet. ”Men det räckte inte. Systemet var inte byggt för att familjer som min skulle lyckas, oavsett hur hårt min mamma jobbade”, skrev han. Att Rashford själv fick måltider i skolan var en enorm lättnad för hans mamma, men hon hade det fortfarande svårt. Tänk då hur det är för de som förlorat inkomst i och med coronakrisen, menade Rashford.
Brevet fick enorm uppmärksamhet och trots att han först sade nej till Rashfords önskemål svängde premiärminister Boris Johnson dygnet senare. Resultatet var att den brittiska regeringen lade motsvarande omkring1,4 miljarder kronor på matkuponger under sommaren till 1,3 miljoner barn i England. Labourledaren Keir Starmer tackade fotbollsstjärnan i parlamentet, men Marcus Rashford har aldrig blandat sig i partipolitiken i Storbritannien.
En andra u-sväng
En månad senare blev Marcus Rashford hedersdoktor vid universitetet i hemstaden Manchester. I början av oktober blev han också en sir, när han av drottningen fick en MBE-order (Member of the most excellent order of the British empire).
För några veckor sedan gjorde han det igen. Marcus Rashfords kampanj ledde till ett lagförslag som skulle ge barn i fattiga familjer matkuponger under alla skollov till och med påsken 2021. 1,5 miljoner barn skulle omfattas. Regeringspartiet, konservativa Tories, har majoritet i parlamentet och röstade nej till förslaget. Rashford uttryckte sin besvikelse, men gick snabbt vidare till att genom sociala medier samla ihop restauranger runtom i Storbritannien som skulle kunna tänka sig att donera mat till familjer som behövde den. Dussintals anmälde sig och borgmästarna i både Liverpool och Manchester gick med på att ge de fattiga barnen i sina respektive städer matkuponger.
Dessutom blev det tydligt att många brittiska invånare stod på Rashfords och barnens sida i frågan – efter att den konservativa politikern James Cartlidge röstat mot förslaget om att ge barn matkuponger under loven blev han bannlyst från en pub och en restaurang i sin valkrets, och andra konservativa politiker fick veta att de inte var välkomna i diverse affärer och restauranger runtom i landet efter att ha gjort samma sak.
Samma dag som Marcus Rashfords namninsamling där han kampanjade för att regeringen skulle svänga och ge barn matkuponger för skolloven nådde 1 030 000 underskrifter gjorde han sitt första hattrick på plan. Tre mål på sexton minuter gjorde han i Champions league mot Emil Forsbergs RB Leipzig.
En dryg vecka senare, den 7 november, fick Boris Johnson lägga sig igen. Ett stödpaket som ska hjälpa utsatta familjer under vintern lanserades och matprogrammen för barn förlängdes så att de även ska täcka påsklov, sommarlov och jullov 2021. I förra veckan meddelade BBC att de har följt Rashfords kamp mot matfattigdomen hos barn i Storbritannien och att det nu blir en dokumentär som ska sändas den 21 december.
Väckte skvallerpressen
Under tiden som Marcus Rashfords kampanj har pågått har kritiken mot honom i skvallerpressen – ökänd för både rasism och instinkten att hyllade kändisar ska ”tas ned på jorden” – varit anmärkningsvärt tyst. Fram till den 15 november, då Mail on Sunday publicerade en artikel om det som kallades Rashfords ”fastighetsimperium” – en artikel om att fotbollsspelaren köpt fem fastigheter under 2020. Rashford själv kommenterade artikeln genom att kort förklara att han har investerat i fastigheter för att säkra sin och sin familjs framtid och be Mail on Sunday att inte koppla det till ”kampanjande”.
På andra håll har kommentatorer använt mycket hårdare ord mot Mail on Sunday. ”Man får inte genera en konservativ regering gratis”, skrev The Guardians Jonathan Liew, som också påpekade att Rashford är ”populisthögerns värsta mardröm: en ung svart arbetarklassaktivist” vars politiska kampanj inte är knuten till partipolitik.
