BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Syftet med sjukförsäkringen är att man ska få sjukpenning om man har en sjukdom som gör att man inte kan jobba. Men rapportförfattarna drar slutsatser om sjukskrivningar utifrån helt andra perspektiv, säger Ruth Mannelqvist.
Svårbedömda sjukskrivningar
I rapporten har författarna jämfört 5 000 särskilt svårbedömda sjukskrivningar under perioden 2009–2012, där de sjukskrivna har ansökt om fortsatt sjukskrivning men fått avslag. Därefter hade de själva begärt en omprövning av beslutet. Enligt rapporten klarade sig de som fick sjukpenningen indragen bättre än gruppen som fick rätt hos Försäkringskassan. Dels blev deras inkomst högre, dels minskade deras efterföljande sjukfrånvaro – de blev alltså både rikare och friskare, jämfört med de som fortsatte att vara sjukskrivna. Även samhället gjorde vinster i form av besparingar i sjukförsäkringen. Utredarna hittar heller inget stöd för att nekandet av sjukpenning skulle göra någon sjukare – några skillnader i vård eller läkemedelskonsumtion uppstod inte under den undersökta treårsperioden efter att sjukpenningen drogs in.
– Jag blir alldeles tagen av att man analyserar en ersättningsform endast ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Man måste ha med en humanitär aspekt när man tittar på sjukskrivningar och det har inte den här rapporten. Det man tittar på är ju hur man ska spara pengar till staten, säger Ruth Mannelqvist, och fortsätter:
– Att man får bättre ekonomi om man tvingas tillbaka till jobbet är väl självklart, eftersom man får ut lön i stället för sjukpenning. Frågan är vad som händer på lång sikt. Det finns studier som visar att många som får avslag börjar leva på sina anhöriga. Man kan också fråga sig vad som händer på en arbetsplats när en människa som fortfarande mår dåligt kommer tillbaka. Vem får utföra hennes arbetsuppgifter i stället?
Analys på gruppnivå
Ruth Mannelqvist menar att det är fel att göra en analys på systemnivå och sedan använda resultatet i bedömningen av enskilda sjukfall. Men Pathric Hägglund, projektledare för rapporten, tycker att kritiken är märklig.
– Den som ifrågasätter det ifrågasätter ju all medicinsk forskning exempelvis. Det finns inget annat sätt att mäta effekter på än att göra studier på grupper. Vi har jämfört två grupper där slumpen har gjort att en grupp har fått avslag och den andra har beviljats fortsatt sjukpenning. Det fanns ingen skillnad i hälsa mellan de som beviljades och de som inte beviljades. Genomsnittseffekter är ju det som man tittar på i studier.
Omdebatterade frågor
Sjukförsäkringen har varit en av de mest omdebatterade politiska frågorna under de senaste decennierna. Redan under 1990-talet dök det upp formuleringar i propositioner om att försäkringen inte bara skulle täcka inkomstbortfall, utan också verka för att folk skulle må bättre. 2008 kom Alliansens reform med skärpta sjukregler och därefter har fokus både i debatt och beslut legat på höga kostnader, fusk och om läkarna gör korrekta bedömningar. Ruth Mannelqvist säger att politikerna tidvis har hämtat motivation till åtstramningar från ytliga slutsatser.
– Under 2003 så talade man mycket om en undersökning som sades visa att läkarna sjukskriver för frikostigt. Men tittar man närmare på undersökningen, så visade det sig att det bara var en liten andel läkare som verkligen gjorde så. Ändå valde politikerna att fokusera på detta. I dag använder man väldigt stränga bedömningsgrunder för sjukskrivningar. Riksrevisionens nya rapport är ett led i att pressa ner sjuktalen ännu mer, utan att man ändrar förutsättningarna – som att skapa ett bättre arbetsliv.
Lisbeth Forsberg har också läst Riksrevisionens rapport. Hon är aktiv i organisationen Solrosuppropet, som driver opinion mot utförsäkringarna. Lisbeth har nu förtidspension, men var under långa perioder sjukskriven efter sviterna av en ryggoperation. Som många andra sjukskrivna har hon gått igenom en lång process, där hon på olika sätt har försökt ta sig tillbaka till arbetslivet. Smärtorna tvingade henne att byta jobb från förskollärare till att sy inredningar för båtar och bilar. Sedan blev det administration och media, men besvären blev för svåra och efter nya sjukskrivningar blev hon utförsäkrad och fick under en tid försörjningsstöd.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Tidigare fanns en diskussion om fusk, alltså överutnyttjande av sjukpenning. När det visade sig att bara 0,04 procent av alla misstänkta fall gick till åtal, tystnade den debatten. Nu tycker jag att det verkar handla alltmer om arbetsmoral, en slags ”moral hazard”. Rapporten späder på föreställningen om att sjukskrivna behöver en blåslampa – vi är egentligen bara lata och vet inte vårt eget bästa. Den ger vatten på kvarnen till alla som vill ha ännu striktare regler. Men var tog arbetsgivarens ansvar vägen?
Slutsats som förvånar
Riksrevisionens rapport drar ytterligare en slutsats som förvånar forskaren Ruth Mannelqvist, nämligen att den ekonomiska jämställdheten ökar av en striktare bedömning av sjukpenning. Eftersom kvinnor är sjukskrivna mer än män gynnas de enligt rapportförfattarna av att bli nekade sjukpenning. På det sättet ökar de sina inkomster när de går tillbaka till arbetet, och dessutom minskar sin framtida sjukfrånvaro.
– Det är nu som jag verkligen blir provocerad. Det finns hälsoforskning som visar på att kvinnodominerade arbetsplatser ofta har sämre förhållanden än manligt dominerade, kontaktyrken med sämre arbetsinnehåll och stressigare miljö. Det finns också forskning som visar att kvinnor får sämre vård och mediciner än män. Det finns många faktorer som kan förklara varför kvinnor sjukskriver sig mer än män, men det står inte ett ord om detta i rapporten. Man kan inte vara så kontextlös.
Pathric Hägglund säger dock:
– Kvinnor är sjukskrivna mer än män. Det kan bero på olika saker – som att kvinnor har mer svårbedömda diagnoser. Det kan också bero på att kvinnor har en lägre tröskel för sjukskrivning än män, forskning har visat att de uppsöker vård tidigare. Det som vi uttalar oss om är att en striktare bedömning skulle leda till mer jämställt uttag av sjukpenning mellan män och kvinnor, vilket också har varit ett uttalat mål från regeringen.
Mer skärpta regler
Ruth Mannelqvist tror att Riksrevisionens rapport kommer att leda till ännu mer skärpta regler när det gäller sjukpenning.
– Den här rapporten kommer troligen inte bara att passera politikerna – den kommer nog att få betydelse. Risken är att den används som ett argument för att strama åt försäkringen ännu mer, utan att beakta andra aspekter – som att den ska fungera som ett ekonomiskt skydd.
Hon delar farhågorna med Lisbeth Forsberg från Solrosuppropet:
– Det här är ju ännu en rapport som hävdar hårdare tag och mindre utgifter – samhället ska ha så få sjukskrivna som möjligt. Det vore bättre om vi i stället strävade efter att ha så få sjuka som möjligt.
