100 miljarder dollar. Så mycket pengar tros multinationella företag undanhålla världens finansdepartement varje år genom att placera sina pengar i så kallade skatteparadis. Det menar hjälporganisationen Oxfam som i dagarna släppte en ny rapport som pekar ut världens 15 värsta skatteparadis.
– Skatteparadis hjälper stora företag att suga ut stater på miljarder dollar varje år. De bär upp ett oerhört ojämlikt ekonomiskt system som lämnar miljontals människor utan möjligheter till ett bättre liv, säger Esme Berkhout, skattepolitisk rådgivare på Oxfam, i ett pressmeddelande.
Listan toppas av Bermuda, Caymanöarna och Nederländerna. Men bara för att Sverige inte finns bland övriga utpekade länder betyder det inte att vi undgår Oxfams kritik.
– Sveriges ståndpunkt i den här frågan är bakåtsträvande. Svenska regeringen behöver erkänna att en bolagsskatt på noll procent är en skadlig skattepolitik, säger Robert Höglund, talesperson för Oxfam i Sverige, i pressmeddelandet.
Enligt finansminister Magdalena Andersson har det internationella samarbetet mot skatteparadisen gjort stora framsteg. Till exempel beslutade EU:s finansministrar i november att en ”svart lista” över skatteparadis ska upprättas. Men hon vill samtidigt att jakten på länderna inte leder till att de skräms bort från internationellt samarbete.
– Då skjuter man sig i foten, säger hon till Dagens Nyheter.
De 100 miljarder dollar – det vill säga motsvarande över 900 miljarder kronor – som årligen undanhålls via dessa skatteparadis skulle enligt Oxfam räcka inte bara till att ge utbildning åt de 124 miljoner barn världen över som idag inte går i skolan, utan också till att finansiera förbättringar i sjukvården som skulle kunna förhindra åtminstone sex miljoner barns död varje år.
Drabbar de fattigaste
Oxfams kritik stannar inte vid att peka ut skatteparadis. Enligt organisationen pågår en global kapplöpning om att sänka skatter i jakten på att locka utländska investerare. Bara i G20-länderna har den genomsnittliga bolagsskattesatsen skurits ned med över tio procentenheter på 25 år – från 40 till strax under 30 procent.
Detta har i förlängningen drabbat de fattigaste medborgarna via minskad köpkraft eftersom staterna kompenserat uteblivna intäkter från bolagsskatter genom att i stället höja bland annat mervärdesskatter.