Kartläggningen, utförd av en extern aktör, är nu klar. Och kritiken från de 37 medarbetare som intervjuats är svidande, rapporterar Arbetsvärlden. 

Utskällningar lett till tystnadskultur

Både anställda och chefer vittnar enligt Arbetsvärlden om att Anna Kinberg Batra uppvisat dålig kunskap om myndighetsarbete, ointresse för att ta till sig feedback och en bristande följsamhet till god förvaltningskultur. Dessutom ska hon på olika sätt ha utövat dåligt ledarskap över sina medarbetare, bland annat genom att bemöta anställda föraktfullt, exempelvis genom att undvika att hälsa på medarbetare. 

Från chefsledet beskrivs hur offentliga utskällningar och nedsättande behandling lett till en tystnadskultur och rädsla för att opponera sig mot ”det korrupta”. 

”Det är förståeligt att många medlemmar av [länsledningsgruppen] tystnade och drog sig tillbaka till sin egen avdelning/område när landshövdingen på olika sätt visat på risker med att säga ifrån, konstaterar utredaren i sin slutanalys”, skriver Arbetsvärlden.

Framtidstron tillbaka 

Både fackliga representanter och utredningens slutsats pekar på att läget på myndigheten klart förbättrats efter Anna Kinberg Batras avgång. 

– Nu är arbetsmiljön inte längre toxisk. Min uppfattning är att det försvann med henne, säger Susann Sass-Jonsson, ordförande för Sacoförbundens samorganisation på myndigheten, till Arbetsvärlden.

Tiden med Anna Kinberg Batra vid rodret har också lämnat myndigheten i dåligt ekonomiskt skick, inte minst på grund av hennes dyra utköp av den tidigare länsöverdirektören, de JO-kritiserade nyrekryteringarna och hennes användande av verksamhetens medel för att rusta upp landshövdingens residens, Tessinska palatset.

– Det är något vi lever med nu och som får enorma konsekvenser för vår verksamhet på vissa områden i organisationen där myndigheten riskerar att inte kunna fullfölja sitt uppdrag, säger Ulrika Holmström till Arbetsvärlden.