Det har de – delvis. Studien från Forum för Levande historia jämför enkätsvaren från 2020 med när den senaste stora enkätundersökningen gjordes 2005.
Resultaten visar att det finns ett generellt minskat stöd för så kallade traditionella och förintelserelaterade antisemitiska föreställningar, som till exempel att judar själva skulle bära skulden för antisemitismen eller att judar utnyttjar förintelsen i ekonomiska och politiska syften.
Även de antisemitiska föreställningar som är kopplade till Israel har minskat – vilket man kommit fram till genom frågor som: På grund av Israels politik tycker jag allt mindre om judar. Andelen personer som svarat att inget av påståendena stämmer har också ökat med 9 procentandelar.
Minskningen av antisemitiska attityder beror troligen på ökade utbildningssatsningar enligt rapporten.
Samma nivå för starkt antisemitiska
Undersökningen har också sammanställt hur intensivt personer svarat på olika frågor och de som hyser antisemitism med den starkaste intensiteten ligger på runt 5 procent, vilket är marginellt under nivån för 2005. Andelen som svarat med en svagare intensitet är 12,5 procent, även om det inte handlar om antisemitism kan dessa föreställningar upplevas som kränkande och oroväckande bland judar, menar rapportförfattarna.
En ny fråga som ställdes i enkäten 2020 handlade om tilltron till den amerikanska konspirationsteorin om George Soros. Här svarade 10 procent av de tillfrågade att man hade tilltro till konspirationsteorin.
– Det förvånar mig och väcker också en viss oro. Det finns ett visst samband med de som instämmer med teorin och som bär på antisemitistiska attityder. Det finns även en oro för att den typen av konspiratoriska teorier också används för politiska syften, säger Henrik Bachner en av rapportförfattarna.
Attityderna finns i hela landet
Rapporten fastslår att antisemitism finns bland alla åldersgrupper och i alla regioner i Sverige. En högre andel med antisemitiska attityder finns hos personer i högre åldrar, med lägre utbildning, med muslimsk religionstillhörighet, bland de utan någon judisk vän, de som har generellt negativa attityder till invandrare och de med partisympatier till SD.
Undersökningen visar på minskade attityder och föreställningar om antisemitism men uttrycken för antisemitism kan, samtidigt som attityderna minskar, röra sig i olika riktningar. I Storbritannien och i Tyskland har attityderna för antisemitism liksom i Sverige länge minskat, samtidigt har hatbrotten ökat vid samma tidpunkt.
– Jag kan inte uttala mig om hur antisemitism i alla olika former utvecklar sig, om man till exempel tittar på propaganda i sociala medier så kan det öka parallellt, säger Henrik Bachner.