När räntorna stiger står endast Vänsterpartiet fast vid att en nedtrappning ska påbörjas. Stopp och belägg, nu är det fel tid att röra räntebidraget, anser övriga partier.

Det stämmer bara delvis, anser Rikard Allvin, en av författarna till den fackliga tankesmedjan Katalys rapport ”Avdragskalaset”.

– Det är väl ett sätt att säga att man haft fel i tio år när räntorna varit låga. Den chansen har man lite försuttit, men man kan fortfarande göra något åt ränteavdraget, säger han.

Sedan 2018 har ränteavdraget kostat staten runt 20 miljarder om året i uteblivna skatteintäkter. I år landar notan på 26 miljarder och år 2024 på 36 miljarder, spår Konjunkturinstitutet. Det är ungefär hälften av vad regeringen räknar med att hela rättsväsendet kommer att kosta samma år. För samma summa skulle fler än 50 000 sjuksköterskor kunna anställas.

Damberg: ”Ska vara försiktig”

Att kostnaderna skjuter i höjden får inte finansminister Mikael Damberg (S) att dra i bromsen. Nyligen avvisade han tanken på att börja fasa ut ränteavdraget i en intervju med Svenska Dagbladet.

– I det här osäkra läget ska man vara väldigt försiktigt med att ändra människors förutsättningar, sa han till tidningen.

Det resonemanget köper inte Rikard Allvin.

– Det låter som ett svepskäl. Läget lär inte bli bättre, risken är att de mest negativa prognoserna över hur mycket det här kommer kosta staten framöver faktiskt slår in, säger han.

Rikard Allvin vill se ett tak för hur stora avdrag man kan göra.

– Det är ett sätt att skydda de låg- och medelinkomsttagare som nyttjar ränteavdragen.

Rikard Allvin påpekar att välbeställda kammar hem merparten av de miljarder som ränteavdraget kostar. Enligt en genomgång SCB gjorde 2015 får den rikaste tiondelen tjugo gånger mer av ränteavdraget än den fattigaste tiondelen. 85 procent av ränteavdraget tillfaller den rikaste halvan.

Jo, nog omfördelar ränteavdraget till de relativt välbeställda som överhuvudtaget kan få lån, konstaterar Maria Pleiborn. Hon är bostadsexpert på konsultbolaget WSP som har såväl byggbolag och intresseorganisationer som kommuner bland sina kunder. Samtidigt var syftet med ränteavdraget när det infördes 1979 just att ge fler möjlighet att få bolån, menar hon.

– Det tillkom en gång i tiden för att personer utan eget kapital skulle kunna komma in på bostadsmarknaden. Det är fortfarande en ganska sund tanke, säger Maria Pleiborn.

Svårt att få lån

Problemet är snarare att de med lägre inkomster har svårt att få lån i dag, anser hon. Efter finanskrisen har tuffare krav på låntagarna införts med motiveringen att undvika för hög skuldsättning. Bland annat måste den som lånar mer än 70 procent av priset på en bostad amortera minst två procent om året.

– Amorteringskraven är så pass tuffa att det är svårt för de flesta att få ett lån. Jag tycker att banken och den enskilde borde få komma överens, säger Maria Pleiborn.

Också hon tycker att en neddragning av ränteavdraget hade varit rimlig under åren med rekordlåga räntor. Men hon håller med de politiker som tycker att det vore dålig tajming att göra det nu.

– Det skulle bli en dubbel smäll om både räntorna går upp och ränteavdraget dras ner.

Maria Pleiborn lyfter fram de pensionärer som fortfarande sitter med relativt stora lån och inte har så hög inkomst att betala sina räntor med. För de flesta låntagare skulle det däremot inte innebära så stor dramatik om ränteavdraget drogs ner, menar hon.

– Gruppen som skulle drabbas kraftigt är ganska liten. De unga som tagit lån har ofta bra betalningsförmåga eftersom det har krävts av dem.

Ränteavdraget omfördelar från fattig till rik, men också från de som hyr till de som äger sin bostad. Det påpekar Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen. Ränteavdraget och rotavdraget som kan användas för att renovera kostade tillsammans skattebetalarna 28 miljarder ifjol.

– Något motsvarande finns inte för hyresgäster. Vi har en orättvisa mellan den som hyr och den som äger, säger Martin Hofverberg.

När hyrorna ska förhandlas till hösten fruktar Martin Hofverberg krav från fastighetsägarna på rejäla hyreshöjningar med hänvisning till stigande räntekostnader. Samtidigt som hyresgäster liksom övriga invånare kämpar med prisökningar på bland annat mat och energi. För att kunna tackla det vill Hyresgästföreningen se en motsvarighet till ränteavdraget för hyresrätter. Hyresgäster ska enligt deras förslag få rätt att dra av 30 procent av hyran när de skattar.

– Ränteavdraget är en krockkudde för den som äger sin bostad medan hyresgästerna står skyddslösa inför det som händer nu, säger Martin Hofverberg.