Rädsla för registrering skrämde romska kvinnor från hälsoprojekt

Ett hälsoprojekt för romska kvinnor startade i anslutning till arbetet som pilotkommun. Men när nyheten om polisens registrering av ”resande” kom så vågade kvinnorna inte längre att komma till mötena.

Romer i stort och i synnerhet kvinnorna är märkta av utanförskap, även när det gäller hälsa. I gruppen finns en stor andel som har problem med fysisk inaktivitet och oregelbundna matvanor. Dåligt allmänt hälsotillstånd leder till att många utvecklar hjärt- och kärlsjukdom. De romska kvinnorna har dessutom ofta belastningsskador. 

Satsningar på hälsa ingår därför i det uppdrag som pilotkommunerna har fått.

I Helsingborgs kommun anställdes två hälsokommunikatörer, med uppdrag att fånga upp romska flickor och kvinnor .

Förbjöd sina döttrar att fortsätta

Flera olika typer av aktiviteter startades.

– Min kollega Merima Osmani höll i grupper med fysisk träning för kvinnor och dans för unga tjejer, medan jag tog hand om dem som framför allt ville diskutera och få information kring hälsofrågor, berättar folkhälsokommunikatör Sandra Kuzhicov.

Det krävdes mycket uppsökande verksamhet från kommunikatörerna för att nå ut, men verksamheten var i full gång när nyheten om polisens registreringar kom.

– Nästan alla försvann. Kvinnorna vågade inte längre komma till våra träffar och förbjöd sina döttrar att fortsätta med dansen, berättar Sandra Kuzhicov.

”Vågade inte delta i aktiviteter”

Även inom andra delar av pilotverksamheten syntes effekten av registreringarna.

– Det var många romer som inte längre vågade delta i olika aktiviteter, av rädsla för registreringen. Vi fick börja bygga upp förtroendet på nytt, säger Bengt Avedal, chef för utvecklingsnämndens förvaltning.

Folkhälsoprojektet har tagit en paus i väntan på besked om mer pengar.

– Många romska kvinnor drar sig för att ta kontakt med vården. De känner sig inte välkomna och är rädda för att inte tas på allvar, säger Sandra Kuzhicov.