– Ett lågt valdeltagande kan ge en felaktig bild av vad befolkningen tycker, säger Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. 

”Ett högt och mer jämlikt valdeltagande är angeläget då folkstyret förverkligas först och främst genom de allmänna valen”. 

Så skrev regeringen i sitt förslag förra hösten att anslå 50 miljoner kronor i insatser för ökat valdeltagande. 

Det svenska valdeltagandet ligger stadigt på en väldigt hög nivå. I riksdagsvalet 2018 röstade 87,2 procent av de röstberättigade, vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1985, men en bit ifrån den historiska rekordsiffran 91,8 procent i valet 1976. 

Men det är extrema skillnader i valdeltagandet mellan olika platser i landet. På kommunnivå ligger skånska Lomma i topp med 92,9 procents valdeltagande medan Haparanda är i botten med blott 63,3 procent. Tydligast är skillnaderna på lokal nivå, där det välmående villaområdet Södra Ängby i Bromma i västra Stockholm toppar med ett valdeltagande på 97 procent. 

Drygt fyra mil söderut ligger Hovsjö i Södertälje, där solen skiner på åttavåningshusen i rostbrun betong. Här finns flera adresser där medelinkomsten ligger under 12 000 kronor i månaden och där färre än fyra av tio vuxna förvärvsarbetar. Här röstade inte ens varannan person i valet 2018. I valdistriktet Hovsjö norra var siffran bara 42,17 procent i kommunalvalet. 

”Har inte tid att rösta”

På några bänkar i det lilla centrumet sitter sju män och vilar i skuggan. De är pensionärer och sitter här varje dag, året runt, och snackar om allt mellan himmel och jord. Alla säger att de brukar rösta och tänker göra så även i år, trots att engagemanget för politiken inte verkar vara på topp. 

– Alla politiker är ju likadana. De lovar en massa saker, men sen gör de ingenting, säger Elias, 74. 

En bit bort går Aleks, 27, med en barnvagn. Hon har inte haft tid att rösta, säger hon. 

– Jag funderar på att rösta nu, men då måste jag läsa på lite om vad partierna vill. 

På en gångväg står några sommarjobbande ungdomar i orangea västar och påtar i rabatterna. De är för unga för att få rösta i höst, men har förståelse för att så få röstar i området. 

– Många här vet inte vad partierna handlar om. Jag har aldrig sett dem här, de borde komma hit och prata med folk, säger en av ungdomarna. 

 I flera angränsande socialt utsatta områden som Ronna, Geneta och Fornhöjden visar statistiken liknande siffror. Av alla kommuner har bara Haparanda lägre valdeltagande än Södertälje. 

På takterrassen till Södertälje stadshus sitter Viktoria Hjulström. Hon är socialdemokratisk ordförande i socialnämnden samt ordförande för kommunstyrelsens styrgrupp för att höja valdeltagandet. 

– Det är förödande för demokratin och tilliten till samhället att så få röstar. Det finns en segregation och ett utanförskap. Man tror inte att det spelar någon roll, säger hon. 

Bland utländska medborgare röstade bara runt 20 procent i flera områden här 2018, trots att de har rätt att rösta i både region- och kommunval, förutsatt att de varit folkbokförda i kommunen i minst tre år. Vad beror det på? 

– Många vet inte att de får rösta även om man inte är svensk medborgare. Det är en av våra stora uppgifter att informera om. 

Hur gör ni det?

– Vi har valinformatörer ute på stan, även på sociala medier. Vi skickar ut sms till alla mellan 18 och typ 75 år, med information om var du kan rösta och vilka som har rösträtt. Vi delar ut stöd till föreningar och studieförbund för olika aktiviteter. Vi har mötesarenor där politiker är ute och träffar människor i målgrupper – förstagångsväljare, människor i utanförskapsområden och människor med olika typer av funktionsnedsättningar. 

Inget tvång att rösta

Södertälje har haft ett sjunkande valdeltagande de senaste valen, och Viktoria Hjulström menar att arbetet för att höja valdeltagandet är långsiktigt, något som måste pågå hela tiden.  

– Det är absolut inget som går att förändra under en mandatperiod. Det är svårt, men i Södertälje är vi vana vid att göra många jättesvåra saker. Vi kör inga quick fixes. Vi kan informera människor, upplysa och peppa dem, men det är inte i demokratins intresse att tvinga människor att gå och rösta. Så därför kan jag inte säga att vi har misslyckats heller om inte valdeltagandet ökar.

Forskning visar att det finns en rad faktorer bakom ett lågt valdeltagande. Grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar, ensamstående, arbetslösa, personer med funktionsnedsättning, utländska medborgare och utrikes födda röstar i betydligt lägre utsträckning än andra. Kvinnor röstar mer än män, och de som bor i hyresrätt mindre än de i andra boendeformer. 

– Det handlar i mycket stor utsträckning om vilken bakgrund man har, föräldrarnas utbildning och sociala faktorer. Utanförskapsområden med hög arbetslöshet sticker ut negativt. Det är också tydligt att ju längre man har varit i Sverige desto högre benägenhet att rösta har man, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 

De ordnar landets alla skolval och andra aktiviteter som på sikt ska få unga att rösta. 

– Bara genom att ordna skolval garanterar man ju politiska debatter i skolan, och det är ett sätt att höja medvetandet och värna demokratin. 

Ett högt valdeltagande är grunden för demokratin, säger hon.

– Ett lågt valdeltagande kan ge ett helt felaktigt resultat mot vad befolkningen egentligen tycker. Att folk inte har tilltro till de som bestämmer, till processerna och hela det demokratiska systemet. Det är bättre att rösta blankt än att inte rösta alls. 

Hon menar att partierna borde ta ett större ansvar för att höja valdeltagandet och lyfter även hon vikten av långsiktighet. 

– Det stora problemet är att man lägger resurser på insatser precis när det börjar närma sig val. Vi vill ju göra det här demokratiarbetet hela tiden, men vi får bara uppdraget precis när det är valår.