– Många av de här patienterna är väldigt sjuka och syns inte ute i samhället. Förutom i de sällsynta fall där det går fel och någon gör något dumt, eller tar sitt liv, säger ST-läkaren Erik Smedler.
Liksom flera kollegor ser han Göteborgsjukhuset Sahlgrenskas sommarstängning som en del av ett större sluttande plan. Och störst är oron för psykiatrin.
Sjuksköterskorna hotade att gå, många gånger. Och nu är de borta. Dagens ETC har tidigare granskat hur konstant överbeläggning på Sahlgrenskas Universitetssjukhusets, SU, fått personalen att sluta. Den onda spiralen blir i sommar problematisk inte minst för psykiatrins patienter, då flera avdelningar tvingas stänga tillfälligt.
– Dels är det en ganska svag patientgrupp som i vissa fall är väldigt sjuka och marginaliserade socialt. Och så är vår specialitets dödlighet framför allt självmord. Det är inte så lätt att få statistik på det, det är inte säkert att man kan mäta ökad dödlighet på samma sätt som om man hade stängt en hjärtavdelning, säger Erik Smedler som är docent i psykiatri och arbetar som ST-läkare.
Bild:
Josefin Bergenholtz
Han konstaterar att lättare ångesttillstånd och depressioner kan behandlas i primärvården, men tyngre psykiatri hör inte hemma där.
Låga löner för sjuksköterskor
Om suicidrisken inte är överhängande när patienten söker, så får de vänta.
– Visst är det olustigt att det blir mindre platser i sommar, men detta är ju nånting som hänt under många års tid. Och nånting vi som läkare emellan diskuterar hela tiden, att man får vara väldigt prioriterande. Det är inte bra för patienterna och inte personalen heller, säger Erik Smedler.
Han säger att patienter nu måste skickas hem lidande.
– Det sliter på en. Man går till jobbet och gör sitt bästa, men känner ändå att det blev inte så bra som det hade kunnat bli. Och som läkare är man ju slutgiltigt ansvarig för den handläggning man gör och då står man med sitt namn där, och sin legitimation, säger han.
Sjukhusets låga lönenivå är bara ett av problemen.
– Det går absolut åt fel håll. Många jobbar så klart för patienternas skull, men man orkar bara en viss tid.
Finns det en dialog mellan ledning och personal?
– Från mitt perspektiv finns den nog inte. Vi har mycket åsikter i kollegiet och jag kan inte se att de tas om hand, säger Erik Smedler.
Flera avdelningar har redan stängts till följd av krav på effektivisering, men framför allt för att personal saknas. Nu finns en oro över att sommarstängningar kan permanentas och andra medier har rapporterat om att utannonserade vikariat helt saknat sökande.
– Ska vi ha god psykiatrisk vård så kommer det helt enkelt att krävas mer resurser. Jag tror man behöver lyfta det, för det blir politiska frågor om vad man väljer att satsa. Och prioriteringar måste diskuteras med professionen, säger Erik Smedler.
Han önskar en större intagningsavdelning där psykiatripatienter skulle kunna tas in och om hand under natten för en bedömning nästa dag.
– Vi tar hand om dem som måste tvångsinläggas, men det blir på ett sluttande plan, säger han.
Svårt att ge rätt vård
Maria Millback är ersättare för Vänsterpartiet i stadens hälso- och sjukvårdsnämnd och är sektionsledare på Laro-mottagningen, så kallad substitutionsmottagning. De kommer att få svårt att slussa vidare, psykakuten måste neka många sökande året runt. Statistik över hur många de måste neka saknas, men patientberättelserna är många.
– Andra områden har en dialog med sin personal, men inom psykiatrin är den dialogen inte tydlig. Många i personalen upplever att de inte blir lyssnade på, säger Maria Millback.
Nu ska en gemensam avdelning för olika typer av psykiatri öppna. Sådana har prövats på andra sjukhus, fast då under längre tid. Maria Millback oroas av att det bara är två veckor mellan att en avdelning stänger och den nya öppnar. Maria Millback saknar ett tydligt patientperspektiv.
– Om det finns så når det inte ut till oss. Vi känner inte att vi kan lova våra patienter att det kommer att gå bra.
