Under det senaste året har antalet barn som köar till BUP nästan dubblerats. I dagsläget står cirka 550 barn i kö. Det är den längsta kön hittills, det visar siffror som P4 Göteborg tagit fram.
Marie Carlsson är verksamhetschef på BUP vid Sahlgrenska sjukhuset. Hon menar att det finns två anledningar till att köerna nu slår rekord.
Dels handlar det om personalens villkor: arbetet på BUP är tungt för personalen och lönerna är låga.
– Vi träffar dem som mår allra sämst. Dessutom har vi ett löneproblem. Man får högre lön på lägre vårdnivåer. Det gör att vi har svårt att behålla vår personal.
Bristen på personal gäller främst barnpsykiater och erfarna psykologer.
– Ju nyare man är på jobbet desto längre tid behöver man för att genomföra sina arbetsuppgifter. De vi rekryterar är jätteduktiga, men eftersom det är specialistnivå så finns det en viss upplärningstid och man måste ta väl hand om de nya så att de vill jobba kvar hos oss, säger hon.
Dels handlar det om att efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar har ökat markant under den senaste tiden.
– Den volym vi har nu hade vi inte klarat ens med erfaren personal. Det hade gått lättare möjligtvis, men vi hade fortfarande haft kö. Där måste man bredda debatten om neuropsykiatri. Adhd börjar närma sig en nivå i samhället av ett folkhälsoproblem och då är det inte specialistvård som ska sättas in. Vi måste istället fråga oss vad det är i samhället som gör att antalet med adhd ökar, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
90-talsreformer ligger bakom
Carina Örgård (V) har länge jobbat med frågan om ökade satsningar på BUP från regionpolitikens sida och sitter i Västra Götalandsregionens psykiatri-beredning. Hon menar att de reformer som genomfördes i välfärden under 1990-talet ligger bakom dagens situation.
– När man monterade ner välfärden på 1990-talet började uppdraget till BUP att se lite annorlunda ut. Från att man tog hand om barn med enklare problem till att man fick svårare och svårare fall, många som tidigare legat hos socialtjänsten. Det är ju bra att barnen får vård hos BUP i stället såklart, men det som hände var att man inte ersatte BUP:s gamla funktion att ta hand om de lättare fallen.
I dag föreligger samma situation, där ingen tar ansvar för de barn som har enklare problem.
– Om man inte får tidig hjälp på exempelvis i skolan, då blir symptomen värre och värre och till slut ställs man i kö till BUP.
Carina Örgård (V) håller med Marie Carlsson om att arbets-belastningen är för tung och lönerna för låga. Den tunga arbetsbelastningen beror till stora delar på att de tidiga insatserna inte fungerar menar hon.
– Min bild av det är att det är för att man inte byggt upp de tidiga vårdinsatserna ordentligt. Det har gjort att det blivit ett för tufft uppdrag, vilket gör att personalen inte orkar med jobbet, säger hon och konstaterar att Region Halland eller den egna primärvården betalar högre löner.
Åtgärder pågår
För att komma till rätta med den akuta situationen har den styrande blågröna majoriteten i regionfullmäktige satsat på att korta köerna genom att erbjuda personalen att jobba på helger och kvällar mot extra betalt. Det är inte en hållbar lösning menar Carina Örgård.
– Samma personal som sliter på dagarna, jobbar på helgerna. De får visserligen extra ersättning men de får inte den återhämtning som de behöver. Det gör att man inte kommer vidare. Man tar inte tag i problemet i grunden.
En annan åtgärd som gjorts från den styrande koalitionen är en satsning där sex vårdcentraler i regionen fått extra medel för att kunna ta bättre första kontakt.
Carin Örgård tycker att satsningen är för liten och att de sex vårdcentralerna redan efter några månader har ett mycket högt tryck.
– Jag tycker inte att de blågröna tar personalsituationen på allvar. Man lägger ansvaret för vad som hänt på individnivå, men det här är ett stort problem.
Johan Fält (M) är ord-förande för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd som ansvarar för beställningarna av vården i regionen. Han menar att det pågår åtgärder för att komma till rätta med problemen.
– Vi har satsat en kvarts miljard på psykiatrin. Det har till viss del ökat efterfrågan på personalen. Det har uppstått en dragkamp mellan olika enheter. Och personalen måste hamna på rätt ställen, säger han.
Han att menar den pågående satsningen på psykologin ännu inte gett fullt resultat.
– Vi kommer att förstärka primärvården ytterligare, så att inte alla behöver komma in till BUP. Det har funnits problem hos primärvården med att ta hand om fallen. Vi kommer utöka de sex vårdcentraler som nu har fått satsningen. Men det har inte hunnit ge effekt ännu.
