Psykiatrin får minst resurser

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Samtidigt som det utbildas fler läkare och psykologer än någonsin klarar vi inte att täcka pensionsavgångarna.

Enligt henne får psykiatrin och primärvården minst pengar inom hälso- och sjukvården, trots att det främst är den psykiska ohälsan som ökar.

– Kostnaden för primärvården och specialiserade psykiatriska vården, som möter dessa patienter, har ökat med tre-fyra procent de senaste åren, medan kostnaden för den somatiska specialistvården ökat med närmare sju procent.

Kerstin Evelius tillsattes som nationell utredare av regeringen i februari 2015. Sedan dess har hon bland annat rest runt i landet för att diskutera verksamheternas behov med landstingsledningarna.

Efterlyser handlingsplan

Hon berättar vidare att regeringen i år gick in med 84 miljoner kronor för att utveckla psykiatrin. Men Kerstin Evelius vill också se ett större grepp kring bland annat förebyggande åtgärder och organisationsfrågor för att klara vårdgarantin. Själv blickar Kerstin Evelius åt England, som slagit ihop primärvård, psykiatrisk vård och socialtjänst.

– En farhåga jag har är att vi gör lite samma insatser för samma personer men osammanhängande och i olika system. Det har vi inte råd med på sikt, och det är verkligen inte bra för patienterna.

Alfred Skogberg, generalsekreterare på den ideella organisationen Suicide Zero, vill även att kommunerna tar fram en handlingsplan mot självmord. Även om en majoritet av landstingen klarar vårdgarantin på 90 dagar för ett första besök inom allmänpsykiatrin menar han att det även är viktigt med snabbare insatser. Han jämför psykisk ohälsa med en brand som måste släckas omgående.

– Det är fullständigt vansinne att man inte har något akuttänk, säger han.