Rapporten har även rört upp känslor bland bidragstagare, då i förhållande till Riksrevisionens förslag att Allmänna arvsfonden ska avvecklas. Blir förslaget verklighet innebär det ett hot mot deras verksamheter, varnar de. En av dem är Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, en samarbetsorganisation för 13 organisationer verksamma inom psykisk ohälsa-området. Ordförande Conny Allaskog kallar förslaget för ett slag mot hela rörelsen. Han specificerar:

– Att lägga ner Arvsfonden skulle få enorma konsekvenser för patient-, brukar- och anhörigrörelsen – men även för civilsamhället i stort.

Mer in än ut

Allmänna arvsfonden upprättades 1928 i samband med att kusiner togs bort från arvsordningen. Runt 400 projekt riktade till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning får ekonomiskt stöd årligen. Pengarna kommer främst från avlidna personer utan närmare anhöriga än kusiner, men även aktieutdelning på kapital, metallåtervinning, gåvor och testamente.

I Riksrevisionens rapport konstaterar myndigheten att Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den kan dela ut. Den hävdar också att fonden har förlorat sitt syfte, eftersom den kom till i en tid då välfärden inte var så utbyggd som den är idag. Och så tycker den att kontrollen av bidragstagarna är för slapphänt.

Frida Widmalm är revisionsdirektör på Riksrevisionen. I linje med myndighetens granskning anser hon att systemet, som det är utformat nu, är svårkontrollerat och inte tillräckligt effektivt. 

– Det har därför fört väldigt mycket problem med sig, och det tror jag att ingen tycker är bra. 

Är er tanke att civilsamhället fortsatt ska få stöd? 

– Det är en politisk fråga hur de här pengarna ska hanteras, men vi pekar på möjligheten att det fortfarande går att avsätta dem för just de här målgrupperna.

NSPH har bedrivit 10–15 olika projekt med stöd från Allmänna arvsfonden. Fonden har varit ”helt avgörande” för organisationens utvecklingsarbete, berättar Conny Allaskog.

Hur ser ni på Riksrevisionens förslag?

– Vi blev väldigt upprörda men också förvånade över att Riksrevisionen lägger ett så radikalt förslag. Allmänna arvsfonden har ju bidragit inte bara till oss men hela civilsamhället i stort, under en väldigt, väldigt lång tid. 

För NSPH vore det en stor förlust om fonden avvecklades. 

– Det skulle innebära att framtida utvecklingssatsningar till stor del inte skulle kunna genomföras. Så radikalt är det. Arvsfonden är idag en unik källa att söka medel för väldigt många av de utvecklingssatsningar som vi har tagit fram. 

”Ensidig och missvisande granskning”

NSPH delar inte Riksrevisionens bild av bristande kontroll inom bidragsgivningen. I ett pressmeddelande kallar Conny Allaskog myndighetens granskning för ”ensidig och missvisande”.

– NSPH:s erfarenhet är snarare motsatsen. Det krävs ofta ett gediget förarbete för att beviljas projektmedel av Arvsfonden och det ställs höga krav på löpande administration och omfattande redovisningar av projekten, både under och efter projektslut.

Exempel på projekt som har utvecklats med hjälp av Allmänna arvsfonden är färdtjänst, Bris stödlinje, nationella stödlinjen och organisationen Mind, som jobbar med psykisk hälsa och suicidprevention. 

– Arvsfonden har genom sina utvecklingsmedel bidragit till att förbättra Sverige, sammanfattar Conny Allaskog.

En väldigt drastisk förändring, det är Nicklas Mårtenssons bedömning av Riksrevisionens förslag. Han är ordförande för Funktionsrätt Sverige, en paraplyorganisation för personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar.

– Fonden har fungerat bra i nästan hundra år nu och varit viktig för civilsamhället, säger han. 

Hur skulle Riksrevisionens förslag påverka er om det blev verklighet?

– Det skulle vara förödande och jag hoppas verkligen att det inte blir så.

Han förklarar att organisationens statsbidrag har ökat med tre procent sedan 2008, samtidigt som lönen för kommunanställda har ökat med 50 procent. Lönekostnader och ökade utgifter för el och hyror har gjort att de har fått långt mindre resurser. 

– Då söker vi oss till andra källor, och Arvsfonden är den viktigaste projektfinansiären som våra 52 medlemsförbund har kunnat få projektmedel ifrån. Så det korta svaret är att Arvsfonden har jättestor betydelse.

Nicklas Mårtensson förnekar inte de problem som Riksrevisionens granskning har påvisat, men ser deras föreslagna lösning som alltför drastisk. 

– Problemen kan man ju lösa med ganska små medel, till exempel genom att samordna register mellan myndigheter så att kriminella inte kan söka medel. Eller kräva utdrag ur brottsregister för att kunna söka bidrag på vissa känsliga verksamhetsområden.

Ströp finansiering på en miljard

Riksrevisionens rapport ligger i linje med regeringens vilja att strypa betydande finansiering till civilsamhällets organisationer, tycker Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på arbetsgivarorganisationen Freia. 

Men Riksrevisionen föreslår inte att någonting ska strypas, påpekar Frida Widmalm. 

– Vi konstaterar bara att den här formen inte är svaret på hur man ska hantera de här arven.

I september ströp regeringen de facto finansiering till civilsamhället, när de beslutade att skära ned på bidragen till studieförbunden med drygt en miljard kronor över tre års tid. Detta kom efter att Riksrevisionen ett år tidigare granskat och sett brister i hanteringen av statsbidraget till just studieförbunden. 

Hur ser du på risken att ert förslag i realiteten innebär en strypning av civilsamhällets finansiering?

– Det är inte min roll att kommentera det. Jag kan bara säga att vi inte föreslår att någon finansiering ska dras in för någon grupp. Vi säger att det här systemet inte fungerar, säger Frida Widmalm. 

– De motiv som fanns när Arvsfonden skapades gäller inte längre. Reglerna är riktigt dysfunktionella och för en rad stora svårigheter med sig. Och vi ser inte att de svårigheterna går att lösa inom systemet. Därför bör regeringen ta fram ett nytt system. Pengarna kommer ju att vara desamma.

Fast det finns ju en stor risk att pengarna inte kommer att vara desamma, eftersom regeringen vill utreda ett återinförande av kusinarv. 

– Vad regeringen gör i övrigt med arvs- och testamentsrätten har vi över huvud taget inte tittat på, mer än att vi konstaterar att rent teoretiskt så kan det påverka hur stora de här arven blir. 

Kammarkollegiet kritiskt

Kammarkollegiet, som förvaltar Allmänna arvsfonden, är starkt kritisk till Riksrevisionens granskning. På myndighetens hemsida bestrider generaldirektör Anne Vadasz Nilsson bland annat att det, som Riksrevisionen hävdar, skulle vara brist på konkurrens mellan bidragssökare. 

– 75 procent av de som ansöker får inte stöd. Vi vill, och har regeringens uppdrag att, öka fördelningen av stöd. I handläggningen av ansökningar har vi tydliga kriterier och krav som ska uppfyllas. Den delen av beredningen har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning utan endast tittat på ansökan och underlag till beslut.

Hon hävdar också att Riksrevisionen är fel ute med siffrorna. Att många får bidrag över 10 miljoner kronor stämmer helt enkelt inte, säger hon. 

– Under perioden som Riksrevisionen har granskat så är det endast 2,3 procent av projekten som har beviljats tio miljoner eller mer – det motsvarar sju projekt av 304. Snittkostnaden för ett projekt var 5,6 miljoner kronor, totalt för tre år.

Men Frida Widmalm vill inte gå i polemik med Kammarkollegiet. 

– Jag kan och vill inte bemöta siffror jag inte vet hur de tagits fram. Det är många som söker och många som får stora bidrag, senast i januari fick ett projekt 14.4 miljoner kronor. I vårt urval var det 4 av 56 som fick över 10 miljoner – det bedömde vi som ”inte ovanligt”.