– I år har vi en prognos på 44 000 bostäder, men inför nästa år fortsätter det återigen att falla till 39 000. Det är första gången sedan 2014 som vi är under 40 000 nybyggda bostäder, säger branschorganisationens vd Catharina Elmsäter-Svärd till Ekot.

Det som minskar är produktionen av bostadsrätter, vilket betyder att produktionen av hyresrätter kommer att dominera bostadsbyggandet, en förändring som redan är märkbar i Stockholm, Uppsala och Örebro.

Dyrare allmännytta

Frågan är hur länge denna dominans kommer att bestå. För samtidigt som Sveriges Byggindustrier släpper prognos om byggande visar en ny rapport från branschorganisationen Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Sabo att allmännyttans byggkostnader ökat med nästan 50 procent per lägenhet under perioden 2015-2018.

– Det här är ökningar på nivåer som vi aldrig har sett förut. Det är en ren och skär prisökning som inte kan förklaras med förändrade standarder eller ökade markpriser, säger Jonas Högset till Dagens industri.

I kronor och ören handlar det om att priset på en genomsnittslägenhet ökat från 1,43 miljoner kronor 2015 till 2,11 miljoner kronor 2018.

Enligt Jonas Högset är bristande konkurrens en av förklaringarna till prisutvecklingen. Siffror från Konkurrensverket visar till exempel att var femte av allmännyttans upphandlingar endast hade maximalt två anbudsgivare. Och siffror från Sabo själva visar att andelen upphandlingar med en enda anbudsgivare ökade från 18 till 28 procent mellan 2015 och 2017.

Resultatet? Sockrade anbud och saltade räkningar. Vilket riskerar att slå mot allmännyttans möjligheter att bygga.

– Redan 2015 var förutsättningarna för de allmännyttiga företagen att bygga svåra. Nu riskerar byggnationen av hyresrätter som människor har råd med att helt stanna av, säger Jonas Högset till DI.

Stort behov

Trenderna är särskilt oroande mot bakgrund av Sveriges skriande behov av lägenheter – enligt Danske Bank 400 000 de närmaste tio åren.

– Jag har svårt att få det att gå ihop. Ser man på sammansättning i befolkningstillväxten förväntas hälften vara utrikes födda och då kan man anta att de har lägre inkomster än de som har köpt nyproduktionen de senaste åren. För att möta dem behöver man komma ned i produktionskostnader, säger Michael Grahn, chefsekonom vid Danske Bank.