Samtidigt är skillnaden inte så stor som den kan verka, menar kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki.

– Det är ett så oerhört grovt brott, man kan inte tänka sig sluten ungdomsvård. Men när man blir dömd för sluten ungdomsvård i fyra år, så sitter man i fyra år. Blir man dömd till fängelse, så blir man släppt efter två tredjedelars strafftid, det vill säga knappt sex år. Så att skillnaden i antalet avtjänade år blir egentligen ganska liten. 

Vad är skillnaden mellan att sitta i fängelse och i sluten ungdomsvård? 

– Det är en ganska komplicerad fråga. Fängelse är ett straff. Ungdomsvård är en påföljd som ska innehålla behandling också. Men i praktiken behöver det inte innebära så förskräckligt mycket, därför att man blir inlåst även inom sluten ungdomsvård. I synnerhet sådana figurer som han, som är direkt farliga, kommer att bli inlåsta och bevakade. Och man får också behandling i fängelse. 


– Men det finns ett behov från domstolens sida att markera allvaret. Samtidigt som det egentligen motsvarar ett 18-årigt livstidsstraff, om man är vuxen. 

– Jag kanske är av uppfattningen att om en så pass ung person begår ett så pass grovt brott, skulle jag vilja ha en ren vårdåtgärd, med särskild utskrivningsprövning. Att han får behandlas tills han bedöms vara ofarlig. Därför skulle jag vilja ha en lagstiftning där frigivning är beroende av den bedömda farligheten. Men det finns inte.

Hur vanligt är det att minderåriga döms till så här långa fängelsestraff? 


– Mycket ovanligt.

Hur vanligt är det att personer under 18 år döms till fängelse överhuvudtaget? 

– Det förekommer, men det är mycket ovanligt. Det normala är att man dömer till sluten ungdomsvård. Det här är en mycket ovanlig påföljd föranlett av att det är ett mycket ovanligt fall. Dels för att vi har inte så många 17-åriga mördare, inte särskilt många som har åkt fast i alla fall än så länge. Dels för att polismord är ytterst ovanligt i Sverige.