Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Han är sociologiprofessor vid Göteborgs universitet och ska leda det kommande projektet ”Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?”. Forskningsprojektet har nyss tilldelats 6,6 miljoner kronor av Formas, som är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Ungefär två heltidstjänster under tre år kommer att fördelas på fem forskare som ska studera tolv fall i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Gemensamt för områdena är att det förs dialog mellan värd och hyresgäster, i några fall finns det också protestgrupper. Några renoveringar är pågående, andra är redan färdiga.

– Jag är nyfiken på att sitta med på dialogmöten i miljonprogramsområden för att se vad som händer där. Och i skärningspunkten mellan dialog- och protestmöten – vad är det som får lov att sägas? Jag kan tänka mig att det tar stopp när man börjar diskutera hyror. De kan vara svåra att bestämma på förhand, men genom att sätta en nivå på renoveringsåtgärderna kan du ge ett spann, säger Håkan Thörn.

Vill utröna effekten av protester

Forskarna hoppas också få en bild av formerna för protesterna, utröna om de påverkar processerna och i så fall hur. Fastighetsägare ska intervjuas och samspelet mellan Hyresgästföreningen och lokala protestgrupper ska studeras.

Sedan 1994 är det inte längre lagstadgat att hyresgästen genom Hyresgästföreningen har inflytande över renovering. Tvister i renoveringsfrågor kan avgöras i hyresnämnden, men Hyresgästföreningens granskningar har visat att  minst nio av tio fall där avgörs till hyresvärdens fördel.

Var ligger ansvaret för reno­vräkning?

– När det gäller allmännyttan så är det politiker som sitter i styrelser och faktiskt kan påverka. Och när det gäller privata fastighetsägare har höjningar blivit möjliga tack vare ändringar i 2011 års hyreslag, där allmännyttan måste drivas enligt affärsmässiga principer och inte längre sätter taket. Så i slutändan hamnar ansvaret hos politikerna – i fallet med allmännyttan på kommunal nivå och i fallet med de privata fastighetsägarna på nationell nivå.

Och hur bra är man på att ta det ansvaret?

– Just nu är man inte alls bra. Man har inte vaknat riktigt än och insett vilken bostadskris vi har. Man förstår ju att vi har en brist på bostäder, men renoveringsfrågan har politiker inte riktigt adresserat, fastän det varit uppe. Det finns ingen bra seriös diskussion om att undvika renovräkningar.

Det pågår däremot en diskussion om marknadshyror, hur ser du på den?

– Det löser ju ingenting! All internationell forskning visar ju att segregationen ökar. Hos en del av förespråkarna finns det argument om att hyror skulle sjunka i miljeonprogrammen, medan hyror i innerstaden skulle skjuta i höjden. Det skulle i så fall bara öka segregationen, men med tanke på den bostadsbrist vi har så är det högst osannolikt att några hyror skulle sjunka alls. Det kan inte bli rätt på något sätt.

Stambyte inte standardhöjning

Ofta är den mest brådskande renoveringsåtgärden stambyten. Sådana är kostsamma, men ska räknas som underhåll och är därför inte hyreshöjande. Det betyder dock inte att alla hyresvärdar satt undan medel för underhållet. Om stambytet kommer med en mer omfattande renovering som ger ett så kallat standardhöjande uppstår däremot en möjlighet för hyresvärden att höja hyran. Projektets röda tråd är deltagande. Den sociala delen handlar förstås om att ha inflytande, men också om att människor ska ha råd att bo kvar.

Måste ekonomisk hållbarhet vara i ett motsatsförhållande till ekologiskt och socialt?

– Så som ekonomisk hållbarhet definieras är att man ska kunna klara av tillväxt och på en mindre nivå att det ska finnas ett vinstutrymme. Då kan det finnas en motsättning, framför allt mot social hållbarhet i form av rimlig hyra, säger Håkan Thörn.

Det billigaste mest ekologiskt

Å andra sidan konstaterar han att en svensk studie visat att när boende valde det billigaste alternativet så blev det också det mest ekologiska. Golvvärme och handdukstorkar drar energi, bland annat. Och ett gyllene exempel på en win-win-situation finns i närheten.

– Vi har ett referensfall i kollektivhuset Stacken som är ett miljonprogramshus. De har genomfört en renovering som i princip gjort det till passivhus, alltså ekologisk guldstandard. Och de har gjort det utan en krona i hyreshöjning. De har tagit lån och fått lite bidrag, men det är inga jättepengar. På 16 år ska det vara avbetalt utan att de behöver höja hyran och de har räknat på en lönsamhet på fem procent.

Stor andel miljonprogram

Hus liknande miljonprogrammens finns på andra håll, men Sverige sticker ut på så sätt att de utgör en så stor del av lägenhetsbeståndet. Renoveringarna av de ungefär 60 år gamla husen har pågått en tid, men Håkan Thörn uppskattar att mellan 3–500 000 av de 750 000 bostäderna ännu är kvar.

– Alla som bor i miljonprogramshus idag vill gärna ha renovering, för det finns ju en del att göra och i de allra flesta fall har det varit ett bristande underhåll. Egentligen är det som en skuld som fastighetsägaren har till hyresgästen, men nu blir det som att hyresgästerna måste betala för det bristande underhållet.

Ska drivas affärsmässigt

Sedan 2011 ska allmännyttiga bostadsbolag drivas ”enligt affärsmässiga principer”. Det betyder att det även hos allmännyttan kan finnas ett intresse av att höja fastighetsvärdet, men det finns olika tolkningar av hur stor betoning på vinst det måste finnas.

Hur borde allmännyttan agera?

– Jag önskar att man arbetar mot en nollvision i renoveringar och ett stopp för privatiseringar av allmännyttan, säger Håkan Thörn.

För den privata marknaden önskar han en återgång till det tidigare systemet när allmännyttans hyror satte ett tak även för de privata. På så sätt möjliggjordes ett visst inflytande även över den hyressättningen.

– Det får de ju gärna återinföra. Tyvärr är det ju så att den typen av politiska reformer ofta betraktas som irreversibla. Det är de ju i det avseendet att det inte går att vrida tillbaka de hyror som redan är höjda, men man kan ju återinföra den typen av lagstiftning som motverkar att hyrorna skenar iväg, säger han.

Stambyte inte standardhöjning

Det ska sägas att hyressättningen inte är helt oreglerad, visst skydd finns ännu. Men hyrorna skjuter raskt iväg så snart värden kan välja att genomföra även oönskade uppgraderingar av lägenheters standard. Till frågan om framtida hyresnivåer bör också hyrorna i nybyggnation läggas.

– Det är ju på bostadspolitikens område som på många andra områden – att när Sverige började nyliberalisera så gick man väldigt långt. Det är som att vi gjort ett lappkast från att vara den socialt inbäddade välfärdsstaten till att plötsligt kasta oss in i det andra hörnet. På 1990-talet avskaffade man bostadsdepartementet – med det sa man att man avskaffade bostadspolitiken som ett viktigt politikområde. Och sedan dess har det bara gått utför med bostadssituationen ur ett socialt perspektiv.