BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den nya klassen prekariatet

Anledningen står att finna i prekariatet. En ny samhällsklass som Guy Standing myntat och byggt sitt arbete kring. För att förstå prekariatet menar han att man måste förstå den fas av det kapitalistiska systemet som världen befinner sig i för tillfället. Han kallar den för rentier-kapitalism, alltså ett system där personer lever på avkastningen av sina tillgångar. Det som skiljer dagens ekonomiska struktur från tidigare är att en allt större del av det välstånd som skapas går till den klass som äger egendom av olika slag, medan en allt mindre del går till de som arbetar.

– Vi har en politisk kris eftersom den modell som använts för att omfördela välstånd har brakat samman, säger Guy Standing, när ETC träffar honom i en stimmig hotellbar i Göteborg.

Som en följd av detta hamnar allt fler människor i det som han kallat prekariatet, en samhällsklass som lever i osäkerhet, utan fasta anställningar, utan rättigheter som semester, föräldraledighet och en god pension. En utveckling som kommer intensifieras under de kommande tio åren, menar Guy Standing. Samhällsklassen är inte homogen, utan kan delas in i tre grupper. Den första delen kallar han ”atavistisk”

– Det är de som saknar en hög utbildningsnivå och som nu blickar bakåt till när de, eller deras föräldrar, hade fasta jobb med trygga villkor. Tidigare stödde de Socialdemokraterna i Sverige eller liknande partier i andra länder, men de partierna har inte uppdaterat sin agenda på ett progressivt sätt som tilltalar prekariatet. I stället lyssnar de nu på Donald Trump, Marine Le Pen, Sverigedemokraterna och andra populistiska rörelser. De krafterna spelar på atavisternas rädsla och skyller deras problem på invandrare, muslimer, romer, pakistanier, mexikaner eller vilken grupp det nu må vara.

Den andra gruppen som ingår i prekariatet är de marginaliserade: invandrare, minoriteter, funktionshindrade och andra grupper som känner sig utanför och bortglömda.

– De gamla politiska partierna pratar inte om den här gruppen, de bara lämnar dem där. Och då försvinner den gruppen ur samhällssamtalet. Om man känner att man inte har ett hem här, och om det inte finns ett  hopp om ett integrerat, mer egalitärt samhälle, så kommer vissa, framför allt unga män, i den här gruppen att börja tänka Jihad – ett radikalt alternativ. Det behöver inte heller vara muslimsk extremism. Det kan vara kristen extremism, eller  judisk för den delen.

Lovade en gyllene framtid

Den tredje gruppen som utgör prekariatet är unga, högutbildade personer.

– De går på universiteten och är lovade en gyllene framtid. Men många av dem kommer ut därifrån med skulder, korta anställningar, en känsla av att de inte utvecklas eller är på väg någonstans. De slösar sin tid, de lever under bördan av sin hyra och sina skulder. Den här gruppen behöver också erbjudas en progressiv politik, annars kommer de bli cyniska och en del kanske också hamnar i missbruk.

– Hela den här situationen är ett recept på korruption, auktoritära ideologier, för politiska explosioner och konflikt. Samtidigt har vi socialdemokratiska och center-regeringar i flera länder som inte gör något. De bara duckar frågan.

Det är där som basinkomsten kommer in, menar Guy Standing.

– Det är en fundamental princip att organisera kring. Men jag säger alltid att man måste se basinkomsten som en del i ett paket, i en strategi. För sig självt kommer ingen reform lösa allt. Men det vi måste inse är att inkomstfördelningsmodellen slutat fungera och vi kommer inte se högre reallöner i västvärlden. Vill vi höja levnadsstandarden för personer i prekariatet måste vi hitta andra sätt än de vi haft hittills.

Inget alternativ

Guy Standing säger att det i dagsläget inte finns något alternativ för att lösa de problem han ser utan att införa en basinkomst.

– Jag brukar säga till folk att ”har du inget alternativ så håll käften”. Om du är emot basinkomst måste man kunna säga vad man ska göra i stället. Har man inget alternativ ska man vara tyst eller stödja idén.

Men tanken att basinkomst skulle vara ett automatiskt recept för framgång för socialdemokratiska partier fick sig en törn under det franska valet. För trots att Socialistpartiets nya företrädareBenoît Hamon, en vän till Guy Standing, hade basinkomst som ett av sina löften så gjorde partiet sitt sämsta val i modern tid. Guy Standing delar dock inte bilden av att valet i Frankrike var ett bakslag för hans ideér.

– För det första håller jag inte med om att det skulle varit deras sämsta val någonsin. Paritet var inne i en förvandling, och Benoît Hamons största problem var hans eget parti, där många motarbetade honom. För många socialdemokrater är de som är mest emot basinkomst, eftersom de är kvar i 1900-talets tänkande. Dessutom var tiden fel: partiet var splittrat och valet handlade mycket om vem som skulle kunna vinna över Le Pen. Men jag tycker att han har gjort ett bra jobb, han har rensat bordet nu. Vänsterdebatten i Frankrike kommer vara mycket mer konstruktiv och ha basinkomst som en central fråga framöver, vilket kommer att få fler att stödja idén.

På besök i Göteborg

När ETC träffar Guy Standing har han precis kommit till Göteborg, där ett späckat schema väntade på honom. Först deltog han på en presentation av basinkomstpartiet, som hans vän och åsiktsfrände Lena Stark har startat. Därefter höll han ett föredrag om basinkomst på världskulturmuseet och under helgen deltog han i en internationell konferens om basinkomst, innan han åkte vidare.

Innan han kom till Sverige hade han precis betat av ett liknande schema i Köpenhamn. Dessutom är han rådgivare till Labourpartiets radikala ordförande Jeremy Corbyn. Men trots att han fyllde 70 år nyligen, och säger sig ha ”alldeles för många resedagar på ett år” är han inte intresserad av att gå i pension.

– Många av mina släktingar och vänner säger att jag borde dra mig tillbaka. Men då säger jag till dem att för tillfället lyssnar folk på mig, och det kanske de slutar med i morgon bitti. Jag tror på det jag gör och jag tror att nästa generation kommer att fortsätta driva det här och att vi nu, till skillnad från för tio år sen, gör stora framsteg. Allt jag vill är att se fler människor som tror på samma värderingar som jag ska våga ta kampen för det här.

I stället uppmanar han andra att lägga ner.

– Jag hatar cyniker, och för många socialdemokratiska politiker har blivit cyniska och saknar visioner. Jag tycker att de ska gå i pension.