Magdalena Andersson tänker dock annorlunda.

– Om man bortser från rent tekniska förändringar så handlar det om knappt 10 miljarder [i reformer, red:s anm.]. Min bedömning är ändå att helheten till största delen kommer att vara vår politik. Jag bedömer att jag kan styra landet med den, sa hon på onsdagen.

Henrik Ekengren-Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet tror inte heller att den framröstade budgeten kommer att göra märkbar skillnad för medborgarna.

– Det pågår ju en kamp där många får det att låta som att skillnaden är enorm, men i praktiken handlar det om mindre än två procent av den totala statsbudgeten på omkring 1 100 miljarder kronor. Den sänkta bensinskatten är så klart en viktig symbolfråga som går stick i stäv med regeringens klimatpolitik, och med slopad familje­vecka blir det en annorlunda fördelningspolitik.

Vilka skillnader finns mellan budgetarna som påverkar på längre sikt?

– Jag ser mer att det handlar om att kommunicera med väljarna för opinionens skull. Jag kan tänka mig att MP använt tillfället för att göra något de tänkt länge, alltså lämna regeringen före 2022, vilket de nu kan göra med gott samvete.