Privatvärdar höjer hyrorna – så drabbas kommunerna

Kommunerna blöder och behöver mer pengar. Det är budskapet från Sveriges kommuner och regioner (SKR) till regeringen. Inför vårbudgeten har organisationen begärt extra pengar i stadsbidrag. SKR har räknat ut att kommuner och regioner i landet kommer att få ett underskott på 24 miljarder under 2024 om inget görs. Om regeringen inte skjuter till extra pengar så tvingas kommunerna istället till besparingar eller skattehöjningar.

– Det vore besvärligt om regeringen säger att ni inte får några mer pengar för att det är hög inflation. Man riskerar att behöva dra ned på verksamheten, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR till TT.

Hyreshöjning på elva procent

Redan i år har var sjätte kommun budgeterat för underskott och en viktig förklaring är ­inflationen som gör att allt ­kostar mer. Inte minst hyrorna för de fastigheter som kommuner hyr av privata företag ­beräknas höjas kraftigt. Det handlar om fastigheter som används för skolor, äldre­boenden och andra kommunala verksamheter.

Enligt en undersökning som Sveriges Radios Ekot har gjort hyr nästan alla kommuner åtminstone en del av sina lokaler av externa bolag. Mer än hälften av de kommuner som hyr lokaler svarar dessutom att de flesta hyresavtal följer inflationen helt och hållet, vilket innebär att hyrorna kommer att höjas med upp till elva procent i år.

En av de kommuner som drabbas av högre hyreskostnader är Skellefteå. Där står fastigheter för äldreboenden för den högsta kostnaden.

– Vi hyr boenden som ägs av Heimstaden och SBB och de har aviserat en hyreshöjning i nivå med konsumentprisindex, vilket blir tio procent, säger Tomas Teglund (S), ordförande i nämnden för support och lokaler.

Fortsatt sälja ut

Han räknar med att politikerna kommer att lösa de högre kostnaderna för hyror genom att ta pengar från andra delar av kommunen så äldre som bor på boendena inte ska drabbas genom besparingar på personal eller höjda avgifter. Men han säger också att det hade varit bättre i det här läget om kommunerna hade ägt lokalerna själva, så som kommunen gör med skollokalerna.

– Där behöver vi inte ta ut några vinster och kan driva allt till självkostnadspris. Där blir det inte hyreshöjningar på den här nivån.

Samtidigt har kommunen de senaste åren sålt ut fler fastigheter. Under förra året såldes lokaler för industri- och lagerverksamhet och den mest uppmärksammade affären är försäljningen av det nya Sara Kulturhus till Samhälls­byggnadsbolaget i Norden (SBB) för 1050 miljoner kronor. Faktiskt 200 miljoner kronor mindre än vad det kostade att bygga huset. Nu måste ­kommunen hyra tillbaka lokalerna.

– Det är försäljningar som jag står bakom. När det gäller försäljningen av kulturhuset så har det gett mycket annat, även om det är svårt att säga exakt vad. Den största utmaningen för oss är att få folk att flytta hit, säger Tomas Teglund.