– När vi har luskat i det här så visar det sig att det finns privata aktörer som arbetar med skyddade boenden och som marknadsför sig ganska hårt i vissa kommuner. Och för oss är det helt hinsides att man ska kunna tjäna pengar på kvinnors våldsutsatthet. Där går någon slags gräns.
”Väldigt oroväckande”
De privata aktörerna hon syftar på driver skyddade boenden. Vissa utlovar allt från lugn och hemlik miljö, fantastisk natur och omgivning, till erbjudanden om bemanning dygnet runt, utbildad personal, galler för fönster och kamerabevakning.
– Det är väldigt oroväckande att man bara pratar om skyddade boenden och betonar lås, skottsäkra glas, och sådana saker. Det är bara ett visst segment av kvinnor som behöver den typen av skydd, som behöver gömma sig. Många behöver bara komma bort och få ett ställe att vara på, ett nytt liv, få stöd, komma på banan.
En stor del av Westerstrands skepsis bottnar i okunskapen om de nya aktörerna.
– Vad sjutton vet de? Vi har ingen som helst aning, ingen vet någonting om vad de ger, säger hon.
En speciell sorts stöd
Hon påpekar att kvinnojourerna är verksamheter som är långt mycket mer än bara ett skyddat boende.
– Vi har jobbat så länge med det här. Vi möter och stöttar kvinnan, hjälper till att polisanmäla om hon vill det, informerar. Men vi kommer inte med pekpinnar, hon måste ingenting, utan på jouren möter hon en kvinna som vet och kan våld, som har erfarenhet. Och som kan hjälpa till att fixa något så enkelt som ett bankkort, gå och handla, ta en promenad.
– Det blir ett jämlikt möte istället för att det är en expert som ska behandla den här kvinnan.
Har tagit striderna
Jenny Westerstrand menar även att kvinnojourernas arbete och kunskap, som banat väg för både lagstiftning och samhälls-förändringar, hotas om de blir utkonkurrerade av privata aktörer. Aktörer hon tycker mer liknar vårdbolag och som ofta startas av socionomer som kan socialtjänsten inifrån, men som inte nödvändigtvis besitter erfarenhet av jourarbete.
– Under hela tiden som vi har funnits så är det vi som har fått strida i samhället, det är vi som har fått säga till socialtjänsten, och som har fått viktiga reformer på plats. Så vi är jätterädda för den här utvecklingen, att det blir mer mainstream, att det ska bli mer fokus på vård och sjukdomsaspekter, och att vi som röstbärare och som påverkansgrupp också tappar.
Färre kvinnor på jourerna får drastiska konsekvenser, berättar Westerstrand.
– Det här är inget som vi ser i horisonten, vi står inför det här nu. En jour kommer behöva säga upp sju lägenheter i augusti om inte socialtjänsten hänvisar kvinnor till jouren. En annan jour kommer säga upp folk. Vi vill att man ska freda kvinnojourerna som aktör och att man inte ska få bedriva skyddade boenden med vinst.
”Aningar och oro”
Det finns ingen aktuell kartläggning av antalet privatägda skyddade boenden i Sverige. Den senaste gjordes år 2014 av Socialstyrelsen och den visade att 8 procent av alla skyddade boenden var privat-ägda, 21 procent var kommunalt ägda och 73 procent drevs av ideella föreningar. Sedan dess har antalet privatägda skyddade boenden med stor sannolikhet ökat.
Jenny Norén, projektledare för Sveriges kommuner och landstings (SKL) kvinnofridssatsning, framhåller att det saknas en övergripande bild av utvecklingen.
– Varken kvinnojoursorganisationerna eller vi på SKL vet hur det egentligen förhåller sig avseende den rapporterade nedgången i beläggning hos kvinnojourerna. Det finns aningar och oro och Roks har i ett fall fått uppgifter om att en kommun använt ett vandrarhem istället. Men ingen aktör har en helhetsbild om orsakerna till nedgången.
Jämställdhetsminister Lena Hallengren ger Roks rätt i att kvinnojourernas arbete för kvinnofrid är unikt och betydelsefullt, och att jourerna kan erbjuda något som andra aktörer inte förmår.
– Ideella kvinnojourer har en väl utvecklad kunskap som bygger på lång erfarenhet. De ger ett stöd till utsatta kvinnor och barn som vi vet fungerar. Och tillsammans skapar det en trovärdighet som myndigheter och privata aktörer inte kan konkurrera med.
– Kvinnojourers verksamhet ska inte behöva verka på marknadens villkor. Regeringen vill hitta andra juridiska former som passar för idéburna aktörer och vi har tillsatt en utredning som ska se över hur det är möjligt.
Läs också: "Det är hög utbildningsnivå på alla som jobbar hos oss"
