Regeringens stora skolsatsning i höst stavas förstelärare. 14 000 särskilt kompetenta lärare ska få 5 000 kronor mer i månaden. Nu har flera kommuner lagt ut bedömningen av vilka lärare som är kompetenta nog på entreprenad.
– Ingen annan yrkesgrupp hade utsatts för det här, säger läraren och författaren Per Kornhall.
Satsningen på karriärtjänster är regeringens enskilt största reform för att vända skolan på rätt köl. Sedan förra året har 3 000 lärare fått titeln förstelärare och i höst skjuts ytterligare 377 miljoner till för att totalt 14 000 lärare ska ingå i karriärlyftet.
Under Almedalsveckan meddelade Jan Björklund att han vill bygga ut reformen så att den till slut omfattar var fjärde lärare.
Överlåts åt privata aktörer
I kölvattnet av reformen har det vuxit fram privata aktörer som erbjuder sig att bedöma vilka lärare som kvalificerar sig för karriärtjänsterna.
Till exempel har företaget Arete Meritering AB anlitats av en rad kommuner för att examinera de lärare som vill bli förstelärare.
– Det handlar om att lärarna helt enkelt får hjälp av oss att visa vad de kan. Sedan bedöms deras kvalifikationer av våra erfarna och oberoende examinatorer, säger Lars Flink, ordförande för Aretes meriteringsråd.
Uppfyller läraren kraven blir den ”Aretemeriterad” och rekommenderad till arbetsgivaren. För detta tar företaget cirka 10 000 kronor.
Än så länge har kommunerna stått för den kostnaden, men enligt Lars Flink finns också möjlighet för enskilda lärare att gå programmet på egen hand.
”Är att kasta pengar i sjön”
– Det gör att det finns en risk att de som kan betala ur egen ficka går före i kön, säger Magnus Jansson, föreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Åstorp. Han är starkt kritisk till att ett privat företag får sätta upp ramarna för vad som anses vara en kompetent lärare.
– Reformen säger inget annat än att man ska vara en yrkesskicklig lärare, och det ska arbetsledningen kunna avgöra. Att lägga det på någon annan är att kasta pengar i sjön, säger han.
Han poängterar också att privata företag, till skillnad från kommunal verksamhet, inte behöver ha någon insyn i hur bedömningarna går till.
Landskrona är en av kommunerna som vänt sig till Arete Meritering för att hantera urvalsprocessen inför höstens rekryteringar.
Under sex veckor har 30 lärare gått meriteringsprogrammet där de fått hjälp att ta fram en ”meritmapp” med sina kvalifikationer, blivit observerade i klassrummet och fått hjälp att genomföra ett antal elevenkäter.
– Det känns rättssäkrare att förstelärarna inte väljs utifrån allmänt tyckande utan att det blir en fristående part som står för den här bedömningen, säger Kjell Thoresson, tillförordnad chef på utbildningsförvaltningen i Landskrona.
”Kvalitetssäkring kostar pengar”
I Landskrona är det emellertid inte alla som får chans att bli ”Aretemeriterade”. I samråd med facket gör kommunen först ett eget urval av de lärare som anses mest lovande. För att tillsätta höstens 27 förstelärartjänster har 30 lärare fått gå meriteringsprogrammet.
Så staten ökar lönen för vissa lärare samtidigt som kommunen betalar privata företag för att utse vilka. Är det inte lite bakvänt?
– Det är en kommunal kostnad, så är det, men kvalitetssäkring kostar pengar. Det hade kostat även om vi gjort det här internt, säger Kjell Thoresson.
Vittnar om en stor klyfta
Per Kornhall, lektor i biologi för gymnasieskolan och författare till boken ”Barnexperimentet”, tycker att den externa hanteringen är ännu ett bevis för den stora klyftan mellan arbetsgivare och lärarkår.
– I stället för att föra en dialog med lärarna tar man in ett system som appliceras ovanifrån. Att lägga ut rekryteringen på det här sättet är också ett enkelt sätt att ducka för att man inte riktigt vet vad förstelärarna ska vara till för.
