Prislappen för coronafrånvaro i skolan: 10 miljarder

Det man lär sig i skolan påverkar jobbchanserna som vuxen. Hög frånvaro kan ha en negativ inverkan på framtida inkomst, vilket forskning visat.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har släppt rapporten ”Barn och unga under coronapandemin” där man granskat hur mycket utbildningstappet i och med pandemifrånvaron kan kosta Sverige. Prislapp: tio miljarder kronor, räknat på barnens återstående liv.

– Summan kan bli hälften eller dubbelt så stor. Ta den med en nypa salt. Det viktiga är att man förstår att det handlar om stora summor. Och att insatser för att motverka som framstår som dyra, på sikt kan vara lönsamma för samhället, säger Björn Öckert, IFAU.

Några av de insatser som Öckert nämner är personalkrävande mindre klasser och lovskola.

Det IFAU granskat är förskola till nionde klass, mars till december 2020. I skolan har frånvaron ökat med 70 procent, i förskolan med 50 procent. Dock: nationell statistik saknas. Forskarna har fått vända sig till privata företag som tillhandahåller administrativa system åt privata och kommunala skolor.

Ökat med fyra till fem dagar

Det har gjort att man bara täckt in cirka 35 procent av de cirka en miljon barn som går i grundskolan. Alltså cirka 350 000 elever.

– Det är representativt. I snitt har frånvaron ökat med fyra, fem dagar per elev, vilket är lite. För den genomsnittliga eleven är effekterna små. Vi ska inte förvänta oss att kunskapsnivån påverkas. Det vi konstaterar är att om man summerar hur mycket alla elever förlorar så blir de samhällsekonomiska kostnaderna betydande. I andra länder har man räknat på vad ett helt nedstängt skolsystem kostar. Det är fantastiskt höga siffror.

Björn Öckert säger att det givetvis finns enskilda elever, regioner och skolor där frånvaron varit mycket högre.

– Det har vi inte haft möjlighet att titta på. Vi kan konstatera att vi vet lite om frånvaro. Samtidigt är det ett tydligt problem. Men finns det ingen statistik går det inte att studera. Vi vet inte heller vilka grupper som drabbas hårdast.