Många politiker talar högt om att fler ska lämna bilen hemma och istället välja kollektivtrafiken. Men det är inte bara förseningar, trängsel och trasiga rulltrappor som står i vägen för målet. På flera håll i landet ökar biljettpriserna i en rasande takt. I Stockholm låg priset för ett månadskort på 70 kronor år 1980. Om priset hade följt KPI skulle det idag legat på 219 kronor. Istället får resenärerna betala mer än tre gånger så mycket – 790 kronor. Och efter sommaren ser det ut att vara dags för ytterligare en höjning.
– Inget är klart ännu eftersom vi i alliansen inte ens börjat med vårens budgetförhandlingar, men det finns ingen annan utväg än att höja priset. Det kan bli en större höjning eller så blir det flera små höjningar utslaget på flera år, säger trafiklandstingsrådet tillika SL:s styrelseordförande Kristoffer Tamsons till Svenska Dagbladet.
Det som finns i dagsläget är ett planeringsunderlag från landstingsdirektören. I detta pekar man på att en höjning av biljettpriserna kan vara motiverad ”för att kunna genomföra beslutade satsningar inom ramen för en ekonomi i balans”. Underlaget föreslår en höjning på 100 kronor för 30-dagarskortet och en höjning med motsvarande procentsats på övriga biljetter, men det kan bli ännu dyrare.
– En höjning på 100 kronor har diskuterats, med en återkommande uppräkning årligen. Där kan vi landa på omkring 140 – 150 kronor i höjning, säger Hampus Rubaszkin, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Stockholms län.
Resandet riskerar att minska
Att jämföra prisutvecklingen med andra städer är svårt på grund av olika korttyper, resandemönster med mera. Men rent allmänt ökar priserna i kollektivtrafiken betydligt snabbare än KPI på de flesta håll i Sverige, visar en rapport från myndigheten Trafikanalys från förra året. Och konsekvensen riskerar bli att människors incitament för att välja kollektivtrafiken minskar. Enligt rapporten beror prishöjningarna sannolikt på att branschen drabbats av snabba kostnadspåslag, vilket i sig delvis beror på ett ökat utbud.
– Det är ett problem i många regioner att kostnaden sticker iväg. Som det ser ut nu har priserna i kollektivtrafiken ökat snabbare än bensinpriset, säger Maria Melkersson, kvalificerad utredare på Trafikanalys.
Rapporten pekar på att de stigande priserna gör det svårare för branschen att uppnå målen om ökat resande, och att det ligger i allas intresse att prishöjningarna mattas av.
Oppositionen vill inte ha prishöjning
Även miljöpartisten Hampus Rubaszkin pekar på det ökade utbudet som en orsak till att SL:s priser höjts så kraftigt i förhållande till KPI.
– KPI är ett tydligt mått, men det ger inte hela bilden. Orsaken till prishöjningarna är att kostnaderna för trafiken har ökat kraftigt, dels med ökat resande, men också på grund av utbyggd trafik. Vi har också köpt in nya tunnelbanevagnar, säger han.
Såväl Miljöpartiet som de andra i den rödgröna oppositionen i landstinget motsätter sig den prishöjning som nu ser ut att stå för dörren.
– Vi vill ha låga priser men alliansen kräver nu att vi sparar runt 400 miljoner i år och lika mycket nästa år. Därför behövs alla intäkter, säger oppositionslandstingsrådet Gunilla Roxby Cromvall (V).
Hon menar att det inte bara är ökat utbud som medfört att kostnaderna för kollektivtrafiken skjutit i höjden, utan att det också beror på privatiseringar.
– Men det vill inte den politiska ledningen erkänna. På grund av alliansens styre är ekonomin i Stockholms kollektivtrafik sjuk. Men det är fel att rädda en sjuk ekonomi med höjda biljettpriser.
Nanna Wikholm (S), oppositionslandstingsråd och andre vice ordförande i trafiknämnden, är rädd att ett dyrare SL-kort kommer påverka resandet negativt och leda till en nedåtspiral med ännu mindre intäkter.
– Och att höja priset ännu mer är att lägga notan för Moderaternas misslyckande med SL:s trafik och ekonomi i knät på resenärerna. Det löser inte heller de långsiktiga problem som SL haft, säger Nanna Wikholm.
Fotnot: Dagens ETC har sökt SL:s ordförande Kristoffer Tamsons och vd Anders Lindström.
