14 öre i skattehöjning, eller 290 miljoner. Det skulle räcka för att göra lönerna jämställda i Stockholms stad, visar ETC Stockholms granskning.
Men nästa år satsar de rödgrönrosa bara 70 miljoner.
– Det är ett första steg, säger Clara Lindblom (V).
I budgeten för nästa år går 70 miljoner kronor till att höja lönerna i kvinnodominerade yrken.
– Det finns flera yrkesgrupper som ligger för lågt i förhållande till det arbete de utför och det ansvar de har, till exempel undersköterskor och barnskötare, säger Clara Lindblom (V), äldre- och personalborgarråd.
Exakt vilka yrkesgrupper som kan få del av det budgeterade lönepåslaget är inte bestämt än. Lönestatistik ska gås igenom och dialog ska hållas med fackförbunden för att rikta lönepåslaget så bra som möjligt, enligt Clara Lindblom.
400 kronor mer
Skulle pengarna enbart gå till barnskötarna skulle det innebära en lönehöjning med omkring 400 kronor i månaden för de drygt 6 000 kommunalt anställda barnskötarna. Med 400 kronor mer i månaden skulle de fortfarande ligga långt efter medianlönen för de manligt dominerade yrkena med likvärdig utbildning, som maskinoperatörer eller skolvaktmästare.
Skulle istället kommunalskatten höjas med 14 öre per intjänad hundralapp skulle det i ett slag ge de största och mest eftersatta kvinnodominerade yrkesgrupperna inom kommunen jämställda löner, visar ETC Stockholms uträkning.
Det skulle innebära några tior mer i skatt i månaden för den som tjänar omkring 30 000 kronor och ge runt 290 miljoner till kommunkassan.
”Kommer behövas mer”
Stockholmarna har den näst lägsta kommunalskatten i hela Sverige. Med nästa års höjning på 35 öre – till 17,68 kronor per intjänad hundralapp – kommer staden fortfarande ligga på topp fem-listan över kommuner med lägst skatt i landet.
Med en skattehöjning på ytterligare 14 öre skulle både barnskötare och undersköterskor kunna få en lön i paritet med skolvaktmästare eller maskinoperatörer.
– Den här gången har vi redan höjt skatten med 35 öre som bland annat ska gå till fler lärare i skolan och höjda lärarlöner, säger Clara Lindblom.
Hon hade önskat sig en låglönesatsning på 150 miljoner i budgeten.
– Men i tidigare budget fick vi bara gehör för 20, så 70 miljoner är ett bra första steg. Det kommer att behövas prioriteringar av vissa yrkesgrupper under flera års tid, säger hon.
Skulle ni kunna tänka er en höjning på 14 öre till för att uppnå jämställda löner för de mest eftersatta grupperna?
– Vi får inte glömma att det är en avtalsrörelse på gång där Kommunal kommer att prioritera de grupper som ligger för lågt. Vi får se vad som kommer ur den först, säger Clara Lindblom.
ENKÄT:
Kan du tänka dig att betala 14 öre mer i skatt för att få jämställda löner?
Finns det något annat du kan tänka dig att betala mer skatt för?
Annelie Niehoff, Solna
– Nej, löner är och har alltid varit en förhandlingsfråga. Jag tror att vi kvinnor kan få upp våra löner bara vi vill, det handlar om självförtroende.
– Nej, inget jag kan komma på. Skatten är hög ändå.
Amir Morssy, Handen
– Ja, kvinnor har inte alltid möjlighet att jobba med samma arbetsuppgifter som män, men de borde tjäna lika mycket på sitt arbete som männen.
– Ja, jag skulle gärna betala mer skatt om det gick till mer personal inom sjukvården. Min mamma som har varit väldigt sjuk, fick vänta fyra timmar på akuten idag.
Diana Larsson, Farsta
– Ja, absolut, det finns ingen anledning att det inte ska vara jämställda löner.
– Ja, till äldrevården. Inte bara för att jag snart är där själv utan även för kommande generationer. Vi har hög arbetslöshet och borde anställa fler så att personalen vid behov kunde tillbringa mer tid med de äldre.
Ulf Peter Wiker Karlsson, Täby
– Självklart, män och kvinnor som utför likvärdigt arbete ska likvärdiga löner.
– Ja, jag skulle kunna betala två kronor mer i skatt för att vi ska ta hand om våra hemlösa. Det är en av de viktigaste frågorna för kommunen.
