Ur ett tioårigt perspektiv är prisökningarna på kollektivtrafik fullt jämförbara med de på bensin – och på vissa håll i landet betydligt större än så.
Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Dagens ETC
När bensinpriset skjuter i höjden haglar de politiska förslagen för att hjälpa bilisterna. Färre talar om de kraftiga prisökningar som drabbat många av de som åker kollektivt. Nu varnar kollektivtrafikbolag för ännu saftigare biljettpriser efter pandemin.
M, KD och SD stoltserar med att de sänkt bensin- och dieselskatten. SD vill få bort trängselskatten från Stockholm och Göteborg. KD, SD och V kräver minskad reduktionsplikt, det vill säga det krav på inblandning av biobränsle som i dagsläget bidrar till att pressa upp priserna.
Förslagen som ska rädda bilisterna från skenande bränslepriser står som spön i backen. Kanske inte helt oväntat när valåret är här och mackarnas priser tagit ett rejält skutt uppåt. I skrivande stund kostar en liter 95-oktanig bensin i Stockholm, Göteborg och Malmö 19,09 kronor. Så sent som för två år sedan kunde den som tankade komma undan med 14,93 kronor per liter – lägre än snittpriset för 2012 som låg på 14,98 kronor. På tio år har bensinpriset därmed stigit med 27 procent.
Nu till det som det är tystare om: kollektivtrafiken. Ur ett tioårigt perspektiv är prisökningarna där fullt jämförbara med de på bensin – och på vissa håll i landet betydligt större än så.
Göteborg sticker ut
Dagens ETC har tittat på hur priserna för månadskort i kollektivtrafiken utvecklats i Sveriges tre största städer. Klart är att Göteborg sticker ut. 2012 kostade ett månadskort för den som ville åka buss, båt och spårvagn inom staden 475 kronor. I dag kostar det 815 kronor. En ökning på 72 procent – långt mer än den som bilisterna fått stå ut med.
Även i de andra storstäderna överträffar prisökningarna i kollektivtrafiken med råge konsumentprisindex (KPI), det vill säga den allmänna prisutvecklingen i samhället. KPI har stigit med 12 procent på tio år. I Stockholm har priset på månadskortet under samma period gått upp med 23 procent och i Malmö med 24 procent.
Summa summarum – kostnadsökningarna för de som åker kollekt är i ett tioårigt perspektiv i paritet med bilisternas. Och värre kan det bli, varnar branschorganisationen Svensk kollektivtrafik. När pandemin slog till störtdök resandet och därmed kollektivtrafikens intäkter. Nu är restriktionerna borta och en återhämtning är att vänta. Men vägen tillbaka till nivåerna före pandemin är lång.
Locka över bilister
I Svensk kollektivtrafiks enkätundersökningar uppger 7–8 procent att de åkt kollektivt före pandemin, men inte kommer att återvända. Det kan handla om att man börjat gå eller cykla under pandemin, men där finns också de som tagit bilen istället. Ulrika Frick, miljöpartistiskt regionråd i Västra Götaland, konstaterar att en tuff uppgift nu väntar kollektivtrafiken: Att vinna tillbaka dem man tappat och sedan fortsätta vinna över bilister. Det är vad många menar krävs för att nå målet om 70 procent minskade utsläpp från trafiken till 2030.
– Det är svårt att bryta vanor och ju längre tid man etablerat en vana, desto svårare, säger Ulrika Frick.
Kan bli neddragningar
För Västra Götaland och många andra regioner har strategin tidigare varit att bygga ut kollektivtrafiken med fler linjer och tätare trafik. Nu varnar Svensk kollektivtrafik tvärtom för att såväl neddragningar som prishöjningar kan vänta. Visserligen skjuter staten i år till en miljard för att kompensera kollektivtrafiken för tappet av intäkter under pandemin, men hur långt de pengarna räcker är högst osäkert.
För Stockholms del handlar det om ett tillskott på 450 miljoner, men regionen räknar med tjugo procent färre resenärer än 2019, året före pandemin. Det innebär i så fall ett tapp på 2,3 miljarder i biljettintäkter. Västtrafik, som Ulrika Frick ansvarar för, har ännu hopp om att ekonomin ska gå ihop 2022, men något utrymme för utbyggd trafik för att locka fler resenärer finns inte. Först behöver man komma tillbaka till de nivåer som trafiken nu är anpassad efter.
– Kan vi öka turtätheten på en busslinje till kvartstrafik så vet vi att det har jättestor betydelse. De musklerna har vi inte nu, säger hon.
Ulrika Frick tror att man nått en smärtgräns där man inte kan höja priserna mer utan att tappa resenärer. För MP:s räkning har hon skissat på förslag där arbetsgivarna är med och bidrar till kollektivtrafiken. Bland annat vill hon se en regional arbetsgivaravgift av fransk modell där pengarna öronmärks till kollektivtrafiken.
– Det blir orimligt att höja priserna i den utsträckning vi gör. Vi behöver titta på andra finansieringsmöjligheter för att hålla nere höjningarna, säger Ulrika Frick.
Fi vill ha gratis kollektivtrafik
Feministiskt initiativ går längre än så. De går till val på avgiftsfri kollektivtrafik i hela landet.
– När det blir dyrare att ta bilen kan samhället erbjuda ett annat, mer hållbart sätt att resa på. Vi ser det som en mänsklig rättighet att kunna röra på sig i samhället, säger Peter Alex, riksdagskandidat och gruppledare för Fi i Kiruna.
I Avesta infördes avgiftsfri kollektivtrafik 2012. I fjol var det slut med det efter att region Dalarna ansåg att det blev orättvist i förhållande till den övriga regionen. Dessutom ansåg man att det var en dålig folkhälsopolitik att erbjuda gratis buss till den som kan gå eller cykla.
Stadens socialdemokratiska kommunalråd Lars Isacsson betraktar nolltaxan som en succé och beklagar att den försvann. Antalet bussresenärer gick från runt 300 000 till 900 000. Var tredje ny trafikant var en tidigare bilist. Ett smart sätt att använda skattepengar på, enligt Lars Isacsson.
– Vi fick mycket mer pang för pengarna. Innan subventionerade vi varje biljett med över 90 procent, men väldigt få reste. Då var det bättre att subventionera hundra procent så att många fler åkte, säger han.
Att få de medelålders män som i störst utsträckning kör bil att välja kollektivtrafiken är ett skäl för nolltaxa, anser Lars Isacsson. Ett annat är att ge generellt resurssvaga grupper som unga och äldre större rörelsefrihet.
– Barn kan spela fotboll utan att vara beroende av föräldrar som skjutsar och pensionärer kan ta sig till föreläsningar på biblioteket, säger Lars Isacsson.