Arbetet under parollen ”Skrota skräpet” rapporterades minska utsläppen, reducera avfallsmängder och spara in på inköpskostnader. Göteborgsmodellen för minskat matsvinn blev en sådan succé att Livsmedelsverket översatte den till Sverigemodell.

Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på GU och började studera hållbarhetsarbetet 2014. Då hade till exempel elva familjer medverkat i den uppmärksammade utmaningen ”Leva livet” för att minimera avfall. Till en början fanns det inte så många satsningar att studera, men utvecklingen gick snabbt.

– Praktiken sprang ifrån oss, det bara bubblade upp grej­er – väldigt mycket kom från Göteborg i början, minns Patrik Zapata.

– De var också väldigt framgångsrika med att kanalisera ut den här informationen, till exempel i Kretslopp och vattens tidning ”Kretslopp”.

Satsningen på att minska avfallet motiverades givetvis med hållbarhet, men också med ekonomiska vinster för staden.

Arbetet nedmonterat

Men det flerfaldigt prisade arbetet som utgått från förvaltningen Kretslopp och vatten är nu nedmonterat. 2020 var sista året för Skrota skräpet, i enlighet med det politiska styrets budget. Nyligen hölls slutseminarium och ETC Göteborg har tagit del av slutrapporten. Sedan de första pilotprojekten gjorts visade uppskattningar att ett genomförande på alla stadens äldreboenden och förskolor hade gett en möjlig besparing på 1000 ton avfall och 1700 ton koldioxidekvivalenter per år. Sista numret av tidningen Kretslopp kom redan i april 2018 och Patrik Zapata konstaterar att ingen talar om Göteborg som en förebild längre.

– Det vi ser nu och som gjort oss lite oroliga är att man lägger ner de här projekten och tar bort dem. De blir bara pilot. Man hade mycket enkelt kunnat fortsätta, bygg fler fixotek, gör fler projekt i skolorna.

Han konstaterar att frågan om avfall egentligen är en fråga om konsumtion och att det måste lyftas tydligare om vi ska få ett hållbart samhälle.

– Kretslopp och vatten verkar ha släppt fokus eller vara ointresserade av avfallsförebyggande och istället gått ner till att ta hand om avfall. Det är det de är bäst på och en stor del av deras anställda jobbar ju med att ta hand om vattnet eller avfallet. Men var är den delen som ska se till att minska vattenförbrukningen och avfallsproducerandet och vad har det för resurser?

Förvaltningen är inte längre engagerad i inspirationskanalen GreenhackGBG, tidigare projekt som Avfallsfria Ada har inte fått några efterföljare och därtill har staden dragit sig ur Fixoteken.

Ska verka sammankallande

Men det borgerliga styret vill inte se projekt. Emmyly Bönfors utvecklar varför längre ner i den här texten, men i nuläget är det tänkt att mål i kommunal och regional avfallsplan ska forma det avfallsförebyggande arbetet. Kretslopp och vatten ska verka sammankallande i frågan. Helena Bengtsson, som är enhetschef för den del av förvaltningen som jobbar med avfall och avfallsförebyggande arbete, konstaterar att det finns många nya mål och att det är dags för kickoff för nya arbetssätt.

– Det arbetet startas upp nu och sedan får vi se hur det kommer att gå. Det är alltid svårt, eftersom det inte är andra verksamheters kärnverksamhet att jobba med avfallsförebyggande om man säger så. Vi ska jobba med avfallsförebyggande och med att informera alla verksamheter som alstrar så kallat kommunalt avfall, samt med alla invånare i Göteborg. Men i den utsträckningen som vi tidigare hade projekt kring avfallsförebyggande i staden, det kommer vi inte kunna fortsätta att ha, inte på den nivån, konstaterar hon.

Metoderna för framtiden är ännu inte satta, men det saknas inte mål. Till 2030 har kommunfullmäktige bestämt att alla kommunala verksamheter ska ha minskat sitt kommunala avfall med 40 procent.

Instagram och Youtube

Den som undrar vad som händer just nu får vända blickarna mot Instagram och Youtube. Nu för tiden ligger minskning av avfall som första prioritet i avfallsförordningen och det öppnar för att använda pengar ur avfallstaxan till förebyggande. Två influencers med sammantaget ungefär 80 000 följare fick nyligen dela på 68 500 kronor. Därtill spenderas totalt 81 500 kronor på sådant som projektledning, layout och annonser riktade mot göteborgsområdet.

– Det är inte skattepengar och det är ett led i att vi ska försöka nå ut och informera om hur man ska minska och sortera sitt avfall. Det är svårt att nå ut i detta, säger Helena Bengtsson.

Uppdraget var att förmedla både att textilier kan sorteras, samt att man ska tänka på sin klädkonsumtion. I övrigt fylls de aktuella flödena ofta av dyra märkeskläder, eller hänvisningar till ett stort online-mode­företag.

Det är inte några särskilt gröna förebilder, hur kommer det sig att man valde just de här?

– För att om vi hade valt nån som varit väldigt grön så hade vi inte nått vår målgrupp. Den målgrupp vi vill nå ut till är de som inte alls tänker på den här frågorna och då måste vi använda  personer som kan nå ut till dem, som de tittar på. Vi har haft jättestora diskussioner internt hos oss om den här insatsen. Ska vi göra detta och varför – det finns många om och men. Vi testar detta helt enkelt, säger Helena Bengtsson.

Hur många som faktiskt ändrar beteende kan man inte få mätresultat på, men förvaltningen väntar på analys av hur många göteborgare man nått ut till.

Vad tidigare arbete lett till finns det färska siffror på. För avfallsminimeringen inom äldreomsorg, hann man med samtliga kommunala äldreboende. Ungefär en tiondel av stadens 389 förskolor hanns också med. Om resten vill göra något får de ta det utan stöd från staden. De som vill fortsätta kan dock luta sig på manualer som ligger tillgängliga på stadens hemsida.

– Det är jättebra med manualer, det kan räcka men då måste man ge plats och om det behövs också stöd, åtminstone för att börja, säger Patrik Zapata.

Finns enighet

Det finns en viss politisk enighet om att erfarenheter från Skrota skräpet ska tillvaratas. Politiker från båda sidor poängterar att man gjort tilläggsyrkande om att det ska bli av. Miljöpartiet som ifrågasatte avvecklandet hade dock hellre sett att projekten fått leva vidare. Karin Pleijel (MP) konstaterar visserligen att det viktigaste är att arbetet fortlöper på något vis, men också en oro över att projekten lagts ner.

– Det behöver dels vara tydligt att man ska ta tillvara erfarenheterna och att man behöver inte bara skörda de lågt hängande frukterna utan steppa upp arbetet, säger hon.

Patrik Zapata är bekymrad. Det återstår att se om Göteborg åter kan bli en stad som det talas om.

– Vad är det man stolt kan säga att det här har hänt i Göteborg de senaste åren? Jag ser inget nytt. Jag kan se att en del stannar, men jag ser inte att inte att det tillkommer nåt, säger han.
 

Kommunalråd Emmyly Bönfors (C) är ordförande i miljö- och klimatnämnden och har som ambition att Göteborgs stad ska bli en av Europas första 100 fossilfria städer. Vägen dit är ett miljöledningssystem som klubbades i höstas, ett nytt miljö- och klimatprogram och sju olika strategier. I frågan om avfallsförebyggandet ligger lösningarna i en ny kommunal avfallsplan, liksom i Göteborgregionens. Tjänstemän på miljöförvaltningen ska också hjälpa bolag och förvaltningar att få in miljömålen i ordinarie verksamheter. Hur det går lär vi bli varse, men kvarstår gör frågorna om varför pågående arbete avvecklades.

Det som stack ut med Skrota skräpet och de avfallssnåla projekten var att man var nere på verksamhetsnivå. Nu låter det som att arbetet placeras på en övergripande nivå?

– Ja, jag tänker att det arbetet som gjordes med matsvinn till exempel var ju väldigt framgångsrikt och ett av de få projekt som fick miljöstimulansmedel som blev lyckade. Det är en sådan sak som man vill ska vara implementerad i den ordinarie verksamheten, säger Emmyly Bönfors och exemplifierar med att alla kommunens kök ska tänka på att minska sitt avfall.

– Jag tycker att de resultat som påvisades var att modellen är implementerad. Då får man ställa sig frågan om vi ska ha projekt för projektformens skull eller för att åstadkomma resultat i verksamheten?

Fast det var väl implementerat bara på en liten del av förskolorna och på någon skola.

– Jo, men modellen som sådan går ju att implementera i de andra verksamheterna också för att man visat att det är framgångsrikt.

Vem ska göra det?

– Det ska verksamheterna själva göra utifrån vårt miljöledningssystem. De ska kunna se andra goda exempel som gjorts i staden och omsätta det i praktiken i sin egen verksamhet.

Att professor Patrik Zapata konstaterar att ingen längre pratar om Göteborg som ett föredöme tycker Emmyly Bönfors är tråkigt, men hon menar att projektformen gör arbetet sårbart. Att en eldsjäl till exempel kan sluta, och att det nya arbetssättet är mer långsiktigt. Alla tjänsteutlåtanden ska hädanefter ta hänsyn till de tre hållbarhetsdimensionerna människan, naturen och klimatet. Göteborgsstyrets nya sätt kallar de ”new government structure” och kommunalrådet tror att det kommer att bli nyckeln.

– Jag kan förstå att det alltid finns en oro när man byter ledarskap över vissa frågor och mitt budskap är att jag tycker att många av de insatser som har gjorts har varit bra. Jag har ingen avsikt att något bara ska avslutas, utan att det ska få fortsätta i den ordinarie verksamheten. Det som politiken gärna vill få till en diskussion kring är i vilken form. Det är klart att de som styrt tidigare håller sitt projekt väldigt kärt. Vi har ett annat sätt att styra och jag hoppas att det också ska ge goda resultat.