I sin forskning för att få fram nya mediciner mot typ 2-diabetes använder Gunnar Cede–sund, lektor i medicinsk teknik vid Linköpings universitet, matematiska modeller istället för djurförsök. Metoden skonar inte bara djuren från lidande utan är också både snabbare och billigare än djurförsök.
Att få med läkemedelsföretagen på tåget har med andra ord inte varit någon konst.
– Det är av krassa egoistiska skäl fördelaktigare att använda testerna, vilket gör att företagen börjar ställa om från djurförsök till matematiska modeller. Man gör det inte för att det är etiskt, utan för att det är fördelaktigt ekonomiskt, säger han.
Stora genombrott i det tysta
Gunnar Cedersund och hans team i Linköping har genom sin forskning identifierat vad det är som gör att insulinet slutar verka hos patienter med typ 2-diabetes och just nu utvecklas läkemedel utifrån gruppens upptäckt.
I slutet av förra året mottog Gunnar Cedersund utnämningen Nytänkaren av stiftelsen Forska utan djurförsök. Förutom äran och 400 000 kronor kan priset hjälpa till att skapa uppmärksamhet för de stora forskningsframstegen som görs på området, hoppas han.
– Matematiska modeller har i princip funnits sedan antiken, men de har inte alls fått samma genomslag inom biologin som inom fysiken. De sista tre till fem åren har det dock skett stora genombrott, men de är inte kända för allmänheten ännu. Därför är det bra att priser delas ut och att journalister ringer, för då blir det spritt att det här är en helt ny våg av forskning och en ny våg av möjligheter som börjar komma, säger han.
Hans teams arbete är en vidareutveckling av en modell för insulinpumpar för patienter med typ 1-diabetes som tagits fram av italienska forskare. Genom att byta ut djurförsök mot matematiska modeller har nu kostnaderna i ett certifieringssteg sänkts från en miljard kronor till under en miljon, och tiden är sänkt från 4–6 år till några månader.
– Det handlar om enorma förbättringar och har gjort att det blivit en explosion av nya insulinpumpar som nu testas i kliniska studier på människor. Det finns inget som tyder på att förstadiet i studien varit sämre för att vi gjort det med matematiska modeller istället för på hundar, säger han.
Möter motstånd i forskarvärlden
Matematiska modeller kommer dock inte under överskådlig tid att kunna ersätta alla typer av djurförsök. Problemet är att metoden bygger på att det är möjligt att hämta in mänsklig data som sedan används för att bygga upp modellen. Till exempel är det inte etiskt försvarbart att hämta data från en levande mänsklig hjärna.
– Gränserna för vad som är möjligt flyttas hela tiden, men det är inte så att man imorgon skulle kunna byta ut alla försöksdjur inom alla forskningsområden utan att det får konsekvenser för forskningen, säger han.
Om läkemedelsföretagen varit samstämmiga i sin entusiasm inför de nya upptäckterna, så har reaktionerna från forskarvärlden varit mer delade, säger Gunnar Cedersund.
– Det är väldigt många som har investerat hela sina karriärer i att göra försök med djur. Det här slår undan fötterna på dem. De har byggt upp sin kredibilitet och sina nätverk runt försöksdjursbaserad forskning. Där finns därför ett större motstånd mot att använda matematiska modeller, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Matematiska modeller visar att antaganden från djurförsök varit felaktiga
Matematiska modeller gör det möjligt att mata in stora mängder data få en heltäckande bild av hur ett system fungerar, jämfört med djurförsöken där det bara är möjligt att testa enskilda hypoteser.
Med hjälp av matematiska modeller har man också upptäckt att tidigare antaganden som gjorts utifrån djurförsök varit felaktiga. När det gäller typ 2-diabetes har det exempelvis visat sig att mekanismen hos människor som gör att insulinet slutar verka inte ser likadan ut hos djur – grundmekanismen fungerar istället tvärtom.
