Preem vill kunna producera en miljon kubikmeter biobränsle i form av diesel och flygbränsle, vilket enligt företaget, kommer att reducera utsläppen med 2,5 miljoner ton i användarledet. Men av ansökan till mark- och miljödomstolen, som lämnades in strax före semestern, framgår också att nuvarande produktion av råolja på sex miljoner kubik kommer att fortsätta så länge det finns en efterfrågan på fossila produkter. Dessutom ska vätgasproduktionen öka kraftigt.
Preemraff i Göteborg släpper idag ut omkring 500 000 ton koldioxid varje år. Företaget räknar med att utbyggnaden på Hisingen ger utsläpp på ytterligare 260 000 ton koldioxid årligen. Men i förhållande till nyttan som de nya biobränslena kommer att göra i användarledet är de ökade utsläppen på hemmaplan förhållandevis små, påpekar företaget i sin tillståndsansökan.
Inget svar från Preem
Det är bara en månad sedan det blev klart att Preemraffs utbyggnad i Lysekil ska prövas av Mark- och miljööverdomstolen. En utbyggnad som kan innebära fördubblade utsläpp av växthusgaser.
ETC Göteborg har försökt få en intervju med representanter för företaget för att prata om planerna i Göteborg. Med hänvisning till att det är semestertider återkommer de först i nästa vecka med svar på våra frågor.
En del av den ökade produktionen i Göteborg ska omfatta flygbränsle och nyligen tecknade Preem och SAS en avsiktsförklaring om att tillverka detta ihop.
SAS har som ambition att ersätta dagens bränslevolym för inrikesflyget med biobränsle till år 2030. Medan Prems mål är att redan 2024 tillverka så mycket bioflygbränsle att det täcker Sveriges samtliga inrikesflygningar, vilket utvecklingsingenjören Sören Eriksson förklarade i en debattartikel i DN nyligen.
Kritik mot flygbränsle
Synen på biobränsle är dock delad. Det har kallats en falsk klimatlösning eftersom energiåtgången vid framställningen är större än vid fossila bränslen, men också för att det riskerar att bli brist på bioråvara. Vissa menar dessutom att koldioxidutsläppen blir större än vid tillverkningen med fossila råvaror eftersom skog som avverkas för bioenergi ger stora utsläpp av koldioxid och att denna kol kan ta ett århundrade att binda igen.
Även klimatforskare har påpekat att skogsråvaran till biodrivmedel är ändlig. Klas Andersson är professor i förbränningsteknik och koldioxiduppfångning vid Chalmers.
– Vi måste använda biomassa till en massa olika saker. I den mån vi har över kan det vara en god idé att göra drivmedel, men i dagsläget räcker den inte till hela transportsektorn. Vi måste även bygga teknik som reducerar koldioxidutsläppen som CCS-teknik som fångar in koldioxiden. Det går aldrig att göra antingen eller. Vi måste jobba på flera olika sätt parallellt, säger han.
Preems ansökan om att öka produktionen i Göteborg ser han som ganska okontroversiell jämfört med utbyggnaden i Lysekil.
– De ansöker enbart om att utöka sin drivmedelsproduktion baserat på biogena råvaror. Det tillstånd som man har i dag, med avseende på råoljebaserad produktion omfattar sex miljoner ton och detta kommer inte att ändras. Så, visst, produktionen ökar, men enbart den biobaserade andelen som blandas in i dieseln, säger han.
På Preems raffinaderi i Göteborg i dag omvandlas redan förnybar råtalldiesel, vegetabiliska oljor och animaliska fetter till förnybar diesel. För att kunna skruva upp produktionen krävs alltså också mer energi och ytterligare produktion av vätgas. I ett projekt ihop med Vattenfall planerar Preem att tillverka vätgas genom vattenelektrolys som i sin tur ska användas i produktionen av bioflygbränsle. Elektrolysteknik innebär att el används för att dela upp vätgas och syre.
Ställer krav på industrin
Det är länsstyrelsen som står för den löpande tillsynen för raffinaderiet i Göteborg och kommer att yttra sig över Preems ansökan. Men än har den inte nått myndigheten och Åsa Wilske, chef för tillsynsenheten, kan därför inte uttala sig om den specifikt. Hon trycker dock på industrins ansvar för att minska utsläppen.
– Vi har stora utmaningar att nå klimatmålet att vara en fossiloberoende region 2030 – vilket betyder att vi måste minska utsläppen med 80 procent från 1990 års nivå. För att vi ska nå det krävs stora insatser, inte minst från industrin. Vi välkomnar och stödjer att man ökar användningen och andelen förnyelsebar råvara, säger hon.
