Drivmedelsbolaget har som mål att sätta fullskaliga anläggningar på de skorstenarna i Lysekil och Göteborg som idag har utsläpp med högst koncentration.

– Där det är mest ekonomiskt försvarbart att fånga in koldioxid för att skicka till lagring. Om vi lyckas med våra planera att applicera CCS på de viktigaste utsläppspunkterna, så kommer de, i takt med att vi ställer om, inte bara fånga in fossil koldioxid, utan de kommer också innehålla en hel del biogen koldioxid, säger Mattias Backmark, chef för affärs­utveckling på Preem.

Han tror att de kommer lyckas så pass bra med tekniken att de om cirka ett decennium kommer vara koldioxidsänkor.

– Sen kanske vi fortfarande har fossil produktion, men vi kommer att vara en del av en infrastruktur där vi börjar lagra, inte bara fossil koldioxid, utan faktiskt också biogen koldioxid.

Fullskalig anläggning 2025

Testanläggningen behöver ge svar på exempelvis var i processen det är billigast att fånga in koldioxiden, hur det ska kunna appliceras i stor skala och hur spillvärme kan användas för att minska energiåtgången. Planen är att en fullskalig anläggning ska stå klar 2025. På sikt räknar Preem med att tekniken ska kunna bidra med att minska utsläpp i hela ledet så att produktionen är koldioxidneutral senast 2045. De har i sin ansökan till Mark- och miljödomstolen uppgett att de totala växthusgasutsläppen efter utbyggnationen i Lysekil kommer att hamna runt 3,4 miljoner ton. Men nu har de räknat om ser ut att hamna under 2,2 miljoner ton årligen. Minskningen beror delvis på att de räknar med att få en fungerande CCS-anläggning på plats, men alla nya detaljer är ännu inte färdigformulerade och inlämnade till domstolen.

– Det är inte bara CCS. Det finns också andra åtgärder som är gjorda som gör att vi minskar omfattningen, säger Mattias Backmark.

Naturskyddsföreningen kritisk

Kritik mot tilltron till CCS har kommit från bland andra Naturskyddsföreningen. De menar att Premraffs tillstånd måste dras tillbaka. ”Vi anser att regeringen bör beakta att CCS är en oprövad teknik med betydande risk för läckage”, sa Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen tidigare i höst till Dagens ETC. Naturvårdsverket beskriver tekniken som ”under utveckling”, medan Energimyndigheten konstaterar att det kan bli en ”viktig åtgärd” i Sverige. De sistnämnda poängterar att FN:s klimatpanel uppskattade i en specialrapport 2005 att CCS har potential att bidra till 15–55 procent av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade.

Preem ska testa en teknik för koldioxidinfångning, som redan idag används för vad som kallas för Enhanced Oil Recovery vid ett tiotal platser runt om i världen, enligt företaget, Då används den för att fånga upp koldioxid och trycka ner den till källan igen – med syftet att få upp mer olja och gas billigare. Men Preems syfte är att koldioxid enbart ska fångas in och lagras.

Om tekniken redan är beprövad, vad har hindrat er från att använda den tidigare?

– Skulle vi fånga koldioxid nu och förvätska den till flytande form, så finns det ingenstans dit vi kan komma och säga att ”vi vill lämna det här”, det finns ingen sopgubbe, säger Mattias Backmark.

Han tillägger:

– Någon måste ta ansvar för att det byggs en infrastruktur. Det kan man inte som enskilt företag göra om man inte har myndigheternas godkännande. Det är ganska omfattande och innebär stora investeringar.

Lagar saknas

Utöver infrastrukturen för att få ner koldioxiden till kartlagda hålrum under Nordsjöns havsbotten, så saknas i dagsläget även lagar som tillåter att utsläppen skickas över nationsgränsen.

För bara några få veckor sedan tecknade Preem tillsammans med sex andra aktörer en så kallad ”avsiktsförklaring” inom ramen för projektet Northern lights.

– Vi säger i avtalet att vi jobbar med infångning och är villiga att gå med i en näringskedja där våra samarbetspartners är mottagare och kan pumpa ner koldioxiden, säger Mattias Backmark.

Preem ska vara klimatneutrala senast 2045, det sa Preems vd Peter Holland på en presskonferens i förra veckan.

Men hur ska oljebolaget som förra året producerade 18 miljoner kubikmeter drivmedel – varav bara cirka en procent förnybart – att lyckas? Nedräkningen står just nu på 26 år. Detta är andra delen av tre i en serie om Preem.