En av frågorna gäller omställningen av transportsektorn. En utredning ska ge svar på vilka åtgärder som ska bryta den vägtrafikens utsläpp som nu pekar rakt uppåt i Sverige. Den ska tillsättas under våren och vara klar före valet 2026.

– Jag räknar med att hela regeringsunderlaget ska kunna gå till val på en linje, säger Romina Pourmokhtari på en träff med journalister i riksdagen.

Klimatministern själv har nämnt koldioxidskatter, reduktionsplikt och ett nationellt utsläppshandelssystem för vägtrafiken. Alla skulle innebära att det blir dyrare att köra fossilbil. 2022 gick de övriga Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – till val på lägre bränslepriser.

Ska de gå till val på motsatsen nästa gång – eller bygger utsläppsminskningarna i klimathandlingsplanen egentligen på att det blir maktskifte?

– Den bygger inte på ett maktskifte. Det vi tydligt redogör för är att man också ska titta på hur man ska göra för att inte belasta hushållen för mycket. Det man gick till val på var snarare att det inte ska vara dyrt att vara svensk och att man ska ha råd att köra sina barn till skolan, säger Romina Pourmokhtari.

Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen håller med om att en gemensam linje i valrörelsen om styrmedel vore önskvärt – men avfärdar bestämt att SD skulle kunna ställa sig bakom förslag som gör det dyrare att köra bil.

– Det kommer naturligtvis inte att hända, säger han.

Martin Kinnunen betonar att utredningen ännu inte är tillsatt och att mycket kan hända fram till dess att styrmedlen ska sjösättas.

– Vi vet inte ens om det finns en proposition färdig 2026, säger han.

Kort om tid

Romina Pourmokhtari understryker att flera olika styrmedel ska komplettera varandra och att man framför allt ska rikta in sig på producentledet. Som exempel nämner hon ett utsläppshandelssystem som påskyndar bilproducenternas omställning till elbilar.

– Om Volvo producerar elbilar istället för fossilbilar belastar det konsumenten, men inte lika mycket som om konsumenten får betala skatt, säger Romina Pourmokhtari.

Volvo har dock redan lovat att fasa ut sina fossilbilar till 2030. Samma år har Sverige åtagit sig gentemot EU att minska utsläppen med 50 procent inom den så kallade ESR-sektorn som bland annat omfattar vägtrafiken. Bara tre år tidigare – 2027 – ska de nya styrmedlen vara på plats. På tisdagen riktade regeringens egen klimatutredare, nationalekonomen John Hassler, kritik mot regeringens tidsplan i en intervju med tidningen Altinget. Att det saknas tillräckligt med konkreta förslag beror enligt John Hassler på SD:s motvilja mot klimatåtgärder. 

– Det är uppenbart vad det handlar om: Sverigedemokraterna och deras väljare, säger han till Altinget.

Romina Pourmokhtari ger John Hassler rätt.

– Han har inte fel. Jag hade också velat att det skulle gå snabbare, men tyvärr är en av svårigheterna med politik att det inte alltid går fort, säger hon.

Huggsexa om utsläppsrätter

Ett annat frågetecken i klimathandlingsplanen gäller utsläppsrätter. Enligt regeringen kan det bli aktuellt att köpa utsläppsrätter från andra EU-länder om man inte når upp till sina åtaganden genom egna utsläppsminskningar. Men ingen vet om något land kommer att ha överblivna utsläppsrätter att sälja. I nuläget bedömer EU att unionen som helhet missar målet till 2030. De fem största medlemsländerna Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen är alla långt ifrån att nå målen med nuvarande politik.

Vad talar för att det finns några utsläppsrätter att köpa?

– Vi är väl medvetna om att det inte kommer att kunna kompensera för den utsläppsminskning som måste ske inom våra gränser. Men jag tror det är viktigt att inte ignorera de mekanismer som finns i systemet för att det ska gå ihop och för att ekonomin inte ska belastas på ett ohållbart sätt.

Men vad betyder det – kommer det att finnas utsläppsrätter att köpa?

– Det vet man ju först när man har resultaten. Många andra europeiska länder, som Tyskland, förbereder sig också på att köpa utsläppsrätter. Jag ser ingen anledning att Sverige inte skulle göra det samma, för att vi utgår från att de inte kommer att finnas. Och kan vi inte använda det, så kan vi helt enkelt inte det.