– Vi har till och med mer paket den här veckan än vi hade under julen, säger regionschefen Agnes Karlsson.

Cyklar och bildäck väntar på att delas ut, förutom alla vanliga paket från Zalando, Matsmart och Ellos. Dessutom inföll nyligen Green friday, elektronikbranschens egen Black friday. Resultatet: 79 000 paket har strömmat igenom terminalen det senaste dygnet.

Med de mängderna är det svårt att förstå att Postnord befinner sig i kris.

Men förklaringen finns på en terminal några mil bort. På brevterminalen i Hallsberg. Här blir det hela tiden färre brev att jobba med. Under 2018 minskade antalet skickade brev i rekordfart, med 183 miljoner, eller 8,3 procent. Och minskningen har fortsatt under 2019.

– Vi hade 24 procent färre brev i mars i år jämfört med samma månad förra året, säger Agnes Karlsson.

Postnords kris stavas avreglering, samhällsuppdrag och avkastningskrav.

30-tal olika företag

1993 avreglerades posten av den borgerliga regeringen under Carl Bildt. Sverige var först ut i världen. ”Kollektivismens tid är slut”, sade Carl Bildt och lade ut både skolan och posten på marknaden.

Nu konkurrerar ett 30-tal olika företag om att få bära ut din post, men bara Postnord har det så kallade samhällsuppdraget. Enligt postlagen har Postnord, som statligt ägt bolag, ansvar för att se till att alla hushåll i Sverige får sin post alla vardagar. Om inget privat företag vill dela ut posten där du bor måste Postnord rycka in. Det är precis som på den så kallade skolmarknaden. Privata företag kan starta skolor var som helst, locka till sig elever och den skattefinansierade skolpengen.

Men om det privata företaget inte tycker att det blir tillräckligt lönsamt kan det stänga skolan och kommunen måste rycka in på dagen för att bereda plats för eleverna i en annan skola. På samma sätt har privata företag på brevmarknaden etablerat sig framför allt i storstäder där det är lättast att tjäna pengar. På glesbygden där det är långt mellan brevlådorna får Postnord stå för utdelningen. Med förlust.

Stora förluster

855 miljoner kronor. Så stor var förlusten för Postnord under 2018. Vd:n Håkan Henricsson, som fick lämna sin post för några veckor sedan med en fallskärm på 14 miljoner kronor, har hävdat att samhällsuppdraget måste göras om för att bolaget ska få ordning på ekonomin. Det måste bli möjligt för Postnord att avstå ifrån att leverera till vissa områden. Och det måst bli möjligt att höja brevportot med mer än konsumentprisindex. Sämre service och ett högre pris alltså.

”För att samhällsuppdraget ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt hållbart sätt måste regleringen bli mer förutsägbar och flexibel och medge såväl förstärkta intäkter som möjligheter att begränsa distributionskostnaderna”, skriver han i samband med bokslutet.

Häromveckan meddelade Postnord att företaget vill prova varannandagsutdelning på vissa orter i landet från och med i höst för att sedan införa det i hela landet. Målet är att kunna spara pengar och säga upp personal. Det är vad en sådan här flexibilitet betyder i praktiken.

– Det är nog det som Kävlinges brevbärare har infört här hos mig för länge sedan, säger Britt Linderoth om varannandagsutdelning.

Hon bor i skånska byn Furulund utanför Kävlinge. Hon försöker prenumerera på Dagens ETC, som delas ut med posten i hennes område. Men minst en dag i veckan, ofta två, får hon inte tidningen.

– Det konstiga är att jag istället får två tidningar nästa dag eller på måndagen, så det är inte det att den inte har kommit till Postnord. Det verkar som att brevbäraren helt enkelt inte känner för att dela ut min tidning, säger Britt Linderoth.

Så här har det varit sedan hon började prenumerera på dagstidningen för fem år sedan. Vecka efter vecka.

– Jag betalar fortfarande räkningar via postgirot och bankgirot. Tänk om jag inte får mina räkningar heller. Det är ett orosmoment.

Att Postnord skulle införa varannandagsutdelningen på pappret och inte bara i praktiken tycker hon är helt fel.

– Det vore inte klokt. Posten är en livsviktig service. Det är ju faktiskt det, säger Britt Linderoth.

”Diskriminering”

Sixten Jensen i Sveriges nordligaste by Keinovuopio vet exakt hur livsviktig posten kan vara.

– Morsan fick en läkartid, men läkartiden hade redan varit när hon fick kallelsen på posten, berättar han.

Sixten Jensen och de andra som bor i Keinovuopio får post en gång i veckan. Då lämnas den i en postväska 300 meter bort vid gränsälven. Om man är borta när posten kommer och inte hämtar upp den åker den tillbaka igen. Beställer Sixten Jensen något på postorder får han åka 92 kilometer enkel väg till Karesuando för att hämta paketet.

Nu har han valt att anmäla Postnord till Konsumentverket.

– Det är ju egentligen inte lagligt det här. Det är diskriminering, säger Sixten Jensen.

Sixten Jensen har gjort vad han kan. Han har skaffat sig en digital brevlåda. Problemet är bara att det inte heller finns någon som är intresserad av att gräva bredband till hans by. Han får istället förlita sig på 4G-nätverket från Finland. Det svenska har ingen täckning i Keinovuopio.

– När barnbarnen spelar mycket tar det slut direkt, säger han.

Sixten Jensen är inte ensam om att anmäla Postnord. Under 2018 kom 390 anmälningar in till Konsumentverket. Det är mer än en fyrdubbling jämfört med 2017. Och anmälningarna har fortsatt att strömma in även i år. Det handlar om att brev som inte delas ut, räkningar som kommer fram för sent, om paket som aldrig kommer eller som skickas tillbaka till avsändaren innan kunden har hunnit hämta ut det och om att Postnord fakturerar för leveranser som aldrig kommer fram.

”De tycker att de har gjort sitt jobb men jag har fortfarande inte mitt paket. Varför ska man betala för något man inte får sen?” Det frågar en kvinna i sin anmälan efter att ha betalat moms- och tullavgifter för ett paket hon beställt från utlandet men som aldrig levererades. Hon vill ha pengarna tillbaka med Postnord säger nej.

Ilskan är stor. Förtroendet för företaget är i botten. Bara 14 procent svarar att de har förtroende för Postnord i den årliga Förtroendebarometern.

Protester i USA

Men det kan vara annorlunda. United States Postal Service (USPS) är den myndighet i USA som har störst förtroende bland amerikanerna. 88 procent svarar att de litar på att USPS gör det
de ska, alltså delar ut posten till landets alla 157 miljoner adresser i tid, sex dagar i veckan. Den federala postmyndigheten har fortfarande monopol på att dela ut post i människors brevlådor. Men Trump-administrationen föreslog i somras att posten ska avregleras efter svensk och europeisk modell. Alltså att privata företag ska få konkurrera om att dela ut posten och att portot ska bestämmas av marknaden. Det har lett till stora protester från de stora postfacken.

– Sälj inte den här nationens tillgångar till privata intressen som kommer att ta mer betalt för sämre service, sade Mark Dimondstein, ordförande i American Postal Workers Union i samband med de demonstrationer som facken genomförde på Tax Day den 15 april.

Postfacken – som har sett vad avregleringarna har lett till i Europa: stängda postkontor, färre utdelningsdagar, sänkta löner för postarbetare, höjda priser för konsumenterna – menar att en avreglering kan leda till att allmänheten börjar överge den federala posten, vilket i sin tur leder till ännu högre priser för dem som är beroende av servicen. Mark Dimondstein pekar särskilt på dem i glesbygden, fattiga och krigsveteraner som är beroende av posten för leverans av till exempel livsuppehållande mediciner. Han får medhåll av Bernie Sanders, presidentkandidat från Demokraterna.

– Tiotals miljoner människor, framför allt låginkomsttagare och personer i glesbygd, kommer att få se en försämrad eller helt avvecklad postservice, säger han till tidningen The Nation.

Postens framtid har blivit en het politisk fråga i USA. Kirsten Gillibrand, även hon presidentkandidat för Demokraterna, har föreslagit att posten, som precis som den svenska posten upplever ekonomiska problem på grund av att brevmängderna minskar, ska räddas genom att få erbjuda fler tjänster – som banktjänster och annan service som saknas i glesbygden.

Var är de svenska protesterna?

Varför ser vi inte svenska postarbetare ute på gatorna i protester, trots att posten avvecklas steg för steg? Varför inga demonstrationer mot förslaget om varannandagsutdelning? Johan Lindholm är ordförande i svenska fackföreningen Seko Posten.

– Jag tycker att USA-facken gör helt rätt i den situation som de befinner sig. Men i Sverige avreglerades posten på 90-talet. Enligt EU:s tredje postdirektiv måste posten i medlemsländerna vara avreglerad. Avregleringen borde inte ha skett, men nu ser vi inte att en återreglering är möjlig, säger han.

Istället för att protestera fokuserar facket på att de som fortfarande är anställda ska ha goda arbetsförhållanden och att de som måste lämna när företaget skär ned får gå med schyssta villkor.

Johan Lindholm tycker att privata företag på postmarknaden har möjlighet att plocka russinen ur kakan på ett sätt som inte är okej och att någon måste ta ansvar för att Postnord ska klara glesbygden. Men hur, det överlåter han åt politikerna.

– Hur hamnade vi här? Året är 2019. När jag var barn minns jag hur farbröder födda på 1800-talet pratade om hur posten kom en gång i veckan. Sedan byggdes det vägar och posten började komma varje dag. Nu är vi snart tillbaka på samma nivå som på 1800-talet.

Det säger Birger Lahti, riksdagsledamot för Vänsterpartiet i näringsutskottet. Han kommer från Pajala. Det finns 82 byar i kommunen.

– Marknadsekonomi fungerar inte här, säger han. Ingen lägger bud på att få dela ut post där du har en kåk för varje mil. Vi har varken fått nya postbilar eller apoteksskyltar i glesbygden.

Birger Lahti tycker att posten borde återregleras men han är medveten om att nuvarande EU-regler sätter stopp för det. I den nuvarande situationen finns det då två saker att göra. Ställa högre krav på de privata företagen så att inte Postnord förlorar de mest lönsamma marknaderna och får behålla de kostsamma. Och minska statens avkastningskrav på Postnord.

– När Postnord har ont om pengar finns det bara ett sätt att göra det billigare, att minska servicen. Om du bara kör ut post en gång i veckan så är det klart att det blir billigare. Men samhällsnyttan borde gå före vinst, säger Birger Lahti.

Stad och land

Idag ligger det politiska ansvaret för Postnord på näringsminister Ibrahim Baylan. Han meddelar att han inte har tid att svara på frågor. Så det blir Helene Hellmark Knutsson (S), tidigare minister och numera vice ordförande i näringsutskottet som får svara på vad Socialdemokraterna tycker.

– Postnord har rätt att testa varannandagsutdelning, men om det ska bli en permanent lösning för att komma åt de ekonomiska bekymren då krävs det en lagändring och en ordentlig utredning, säger hon.

Det är viktigt för regeringen och Socialdemokraterna, menar Helene Hellmark Knutsson, att förändringar i Postnord inte spär på den klyfta som vi redan har mellan stad och land.

– Alla ska kunna ta emot post.

Men om inget ska förändras, hur ska då Postnord klara sig när breven hela tiden minskar utan att kostnaderna gör det. På kort sikt tycker Helene Hellmark Knutsson att ett höjt porto kan vara en lösning. Och att Postnord jobbar på att vinna tillbaka människors förtroende.

– Paketmarknaden växer. Där har Postnord en fördel infrastrukturmässigt och skulle alltså kunna konkurrera med de privata företagen. Om människor kan lita på paketen kommer fram.

Gles post i Danmark

Inget parti i riksdagen svarar att det är en bra idé att Postnord går ner till varannandagsutdelning. Samtidigt fortsätter Postnord att förbereda för en sådan förändring. Enligt Postnords tillförordnade vd Annemarie Gardshol kommer Sverige att behöva gå igenom det som den danska delen av företaget redan har gjort för fem–sex år sedan. Där delas standardbrev ut bara en gång i veckan.

Den som vill att det ska komma fram tidigare får betala ett högre porto. Danmark har redan det näst högsta portot för standardbrev i Europa enligt rapporten ”Letter prices in Europe” som tas fram av Deutsche Post. 38 svenska kronor jämfört med det europeiska snittet på 11 kronor. Och danska medborgare måste också enligt lag ha en digital brevlåda eftersom all myndighetspost numera bara är digital.

Agnes Karlsson, regionchefen i Örebro, konstaterar att posten är 383 år gammal och att brevbärarna är en lojal kår med en hög yrkesstolthet.

– Många av brevbärarna som går i pension har jobbat i 40 år för posten, berättar hon.

Men nu tror hon att det inte att det blir så många fler brevbärare som kommer att kunna gå i pension.

– Yrket försvinner. Brevbärarna bli distributörer istället, säger Agnes Karlsson.

Postlagen

• Enligt postlagen ska det finnas en samhällsomfattande posttjänst, en posttjänst som finns i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser posta försändelser.

• Den som ska dela ut brev måste ha tillstånd av Post- och telestyrelsen. I dag har ett 30-tal företag ett sådant tillstånd. Privata företag måste dock inte uppfylla alla villkor i postlagen. Kraven på att dela ut i hela landet och till alla hushåll gäller bara för Postnord som har det så kallade samhällsuppdraget.

• Posten ska delas ut varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten, det vill säga PTS, bedömer som skäl för undantag. Under 2018 var antalet hushåll med färre utdelningsdagar än fem dagar i veckan 1 340 stycken.

Antal brev i Sverige

(siffror i miljoner)

År 2010 – 3 426,3

År 2018 – 2018,4

Sammanslagningen med danska posten

• Den svenska posten slogs samman med den danska i en affär som genomfördes 2009 av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). Hennes argument för affären var att skapa ett större bolag som bättre skulle kunna konkurrera med privata företag som enligt Olofsson ”tog alla godbitar i städerna”.

• Den danska delen av Postnord har stora ekonomiska problem. Här har brevvolymerna minskat ännu snabbare än i Sverige och den danska staten kräver att alla medborgare ska ha en digital brevlåda eftersom alla myndigheter bara skickar digitala brev.

• Den svenska och danska staten fick i december 2018 tillsammans gå in med ett statligt tillskott på 2,2 miljarder kronor varav 400 miljoner kronor kommer från den svenska staten för att rädda den danska delen av Postnord. Det sparpaket som Postnord nu ska genomföra innebär att totalt 4 000 anställda i Danmark ska bort, varav 2 500 de närmaste åren. Omställningen beräknas kosta 3 miljarder kronor eftersom flera postanställda i Danmark har avtal som ger dem rätt till tre årslöner vid uppsägning.

• Fackförbundet Seko och även Vänsterpartiet har sagt att det inte är rimligt att den svenska delen av Postnord för stå för så stora delar av den ekonomiska omställningen i den danska delen och att bolaget borde delas upp i en svensk och en dansk del igen. Mikael Damberg (S), näringsminister i den tidigare regeringen, har kritiserat sammanslagningen av de svenska och danska postföretagen men menar att det behövs en ordentlig analys innan det tas beslut om att eventuellt skilja företagen åt igen.

Paketbranschen

• Marknaden för leveranser av paket är helt avreglerad och här har Postnord inget samhällsuppdrag.

• E-handeln i Sverige har vuxit med 306 procent på tio år. Under årets fösta kvartal ökade paketmängden med 10 procent.

• De sex största paketdistributörerna levererade sammantaget 127 miljoner paket under 2018.

• Postnord är den största aktören med knappt 60 procent av antalet paket. De andra stora distributörerna är DHL, Schenker, Bring, UPS och Bussgods.