Det är också det som är syftet. Pysselhörnan, strategiskt placerad bredvid bokhyllorna och basketkorgarna på planen invid Sjumilahallen där Bonnierhoops håller till, drivs av Familjestödjarna i Västra Hisingen.
– Vi tänkte att det kunde vara bra att finnas här under sommaren, när många andra aktiviteter för barnfamiljer har stängt, säger Elenore Hagberg som är socionom och familjestödjare.
Lugnare sommar
Bonnierhoops arrangeras för andra året i rad i Biskopsgården. Kombinationen idrott och kultur testades redan förra sommaren med gott resultat.
– Enligt polisen hade vi en av de lugnaste somrarna någonsin förra året här i Biskopsgården, och vi är övertygade om att det hängde ihop med just satsningen på Bonnierhoops, säger Sergio Garay, stadsdelsdirektör i Västra Hisingen.
På planen invid Sjumilahallen samsas en streetbasketplan med ett litet bibliotek med läshörna. Tanken är att inspirera barn och unga till läsning.
– Vi kommer att ha en spoken word-tävling längre fram i sommar också, berättar projektledaren Anders Hjort.
Nytt för i år är pysselbordet och familjestödjarnas deltagande. De vänder sig till familjer med lite yngre barn, 0 till 6 år. Varje måndag är de på plats, och varje vecka har man ett nytt tema för pysslet. Häromveckan var temat ”superhjältar”, i dag är det ”här bor jag”.
– Tanken är att barnen uppmuntras att börja reflektera kring saker som sitt namn, sin adress, de får peka ut på en karta var de bor. Och allt det här gör de ihop med en förälder. Syftet är att de ska få kunskap och insikt om att de är en del i ett större sammanhang, säger Elenore Hagberg.
De olika temana är noga utvalda för att uppmuntra kreativitet, men också samarbete mellan barn och föräldrar.
– Det är jätteviktigt att även föräldrarna är delaktiga. En god relation mellan barn och förälder tidigt gör att de får en nära kontakt, och det är viktigt sedan när barnen blir tonåringar, säger Elenore Hagberg.
Just att barn och föräldrar gör saker tillsammans är något familjestödjarna arbetar aktivt med. Hos Västra Hisingens familjestödjare arbetar fem personer i nära samarbete med barnmorskor, BVC och öppna förskolan.
– Vi arbetar förebyggande med tidiga insatser för att hjälpa och stödja familjer. Vi uppmuntrar föräldrar att delta i aktiviteter med sina barn, och vi jobbar mycket med tidig anknytning för att få ett bra samspel och kommunikation i familjen, säger Elenore Hagberg.
Jobbar mycket med språket
Elenore Hagberg och Eva Mörk jobbar båda som socionomer inom Familjestödjarna i Biskopsgården. Många av de föräldrar de möter har ett annat modersmål än svenska. Ibland tas tolkar in, men ofta går det bra ändå.
– Många vill inte ha tolk, de vill försöka. ”Annars lär jag mig inte språket” säger de, berättar Elenore Hagberg.
Samtidigt är de noga med att uppmuntra föräldrar att tala sitt modersmål med sina barn.
– Det är klart att alla måste få tala sitt hjärtas språk med sitt barn, det är jätteviktigt, säger Eva Mörk, också hon socionom hos familjestödjarna.
De jobbar mycket med språket, men på ett indirekt sätt. Genom att fokusera på fantasi och kreativitet kommer språket på köpet.
– Vi uppmuntrar dem som kommer till oss att ta till sig det de tycker är bra av vad vi förmedlar, och även plocka det som är bra från sitt hemland. Att ta det bästa från olika delar av sitt liv och skapa något nytt, något eget, säger Elenore Hagberg.
Hembesöksprogram
I våras började man med ett hembesöksprogram i Biskopsgården, som innebär att alla som får sitt första barn i Sverige erbjuds utökade hembesök från BVC. Vanligtvis görs två hembesök, men här erbjuds sammanlagt sex. Vid de besöken är någon från familjestödjarna med.
– Vi började i april, och det har tagits väl emot. Att inte behöva gå iväg till BVC utan kunna ta emot i sitt eget hem kan ju vara en styrka, säger Eva Mörk.
De erbjuder föräldrar individuella samtal, men även kurser i föräldraskap. Det kan handla om att minska tjat och konflikter i familjen, eller att leka och lära tillsammans. Familjestödjarna finns där om problem uppstår, men arbetar kanske framför allt förebyggande. Det är där deras medverkan på Bonnierhoops kommer in i bilden. Men det är inte så att de har svårt att nå ut, snarare tvärtom. Information om deras aktiviteter och kurser sprids från mun till mun, och många kurser är populära.
Till pysselbordet på måndagarna har det dykt upp ungefär 40 personer, utan att man gjort någon nämnvärd reklam för sig.
– Det är genom att vara ute så här som fler får reda på att vi finns. Men det handlar inte om att vi har svårt att nå ut, snarare att vi vill finnas där på bästa sätt där det behövs, säger Elenore Hagberg.
