Politiska striderna – punkt för punkt

Vi startar därför en ny serie om vad som händer med de stora, politiska frågorna framöver. Idag börjar vi med att sondera terrängen.

Först lite fakta: Regeringen kan i vårbudgeten inte kopiera den budget de la i december, utan måste hålla sig inom alliansens budgetram. Skattelagstiftningen gäller alltid från ett års början. Regeringen kan alltså inte genomföra någon skattereform som innebär höjda skatter.

Däremot kan de omfördela pengarna, öka anslaget till ett område om det samtidigt minskas till ett annat.

Svårt att hänga med? Inte så konstigt – frågetecknen kring vad decemberöverenskommelsen egentligen kommer innebära för det politiska landskapet är många.

Idag tar vi det därför punkt efter punkt, för att senare i serien kunna fördjupa oss i frågorna. Första fördjupningen kommer att ägnas åt Nato-frågan, som efter Moderaternas stämma seglade upp som en av de hetaste politiska frågorna. Därefter kommer de viktigaste politiska frågorna ges utrymme.

Undrar du som läsare något som rör decemberöverenskommelsen eller svensk inrikespolitik? Skicka ett mejl till mig så ska vi försöka reda ut frågetecknen åt er.

Anna-Maria Carnhede, nyhetschef
anna-maria.carnhede@etc.se

Skola och utbildning

l Skolan är inte ett av de områden som ingår i uppgörelsen, men nyligen gick Gustav Fridolin och de skolpolitiska talespersonerna ut på DN debatt med en uppmaning till samarbete. Men här finns klara skillnader mellan blocken.

Ett exempel är att de rödgröna vill ge kommunerna större inflytande över etableringen av friskolor. Även när det gäller betygen skiljer sig blocken åt. Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra, något regeringen inte vill. Men här har alliansen Sverigedemokraterna med sig, och skulle alltså kunna få igenom förslaget ändå.

– Vi kan ju inte heller hålla tillbaka vår egen politik bara för att Sverigedemokraterna har samma uppfattning, sa Moderaternas vice gruppledare Tomas Tobé till Aftonbladet nyligen.

När det gäller satsningar på lärare och elever i behov av stöd kommer regeringen ha lättare att få igenom sin politik, här är de i princip överens med alliansen.

Vinster i välfärden

”Överenskommelsen om vinster i välfärden ligger fast”. Det sa Jonas Sjöstedt efter att decemberöverenskommelsen offentliggjorts. Enligt Sjöstedt har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om att budgeten ska göras tillsammans under resten av mandatperioden. Vinster i välfärden är Vänsterpartiets viktigaste fråga, och de lär inte låta alliansen få inflytande över uppgörelsen.

Å andra sidan verkar vissa se uppgörelsen som ett indirekt löfte från regeringens sida att utforma en budget som är anpassad efter allianspartierna.

I en intervju i GP säger riksdagsledamoten Cecilia Magnusson att om de rödgröna tar med en nedläggning av Bromma flygplats har de gått över en gräns, och: ”Man vet ju vad vi tycker och det vore att utmana den här överenskommelsen. Det vore likadant med vinster i välfärden”.

Oavsett, vinstbegränsningar kan inte skrivas in i budgeten, och blir det riksdagen som avgör spelar regeringens överenskommelse med V kanske ändå ingen roll.

Pensionerna

Ingår i decemberöverenskommelsen. Samarbete om pensionerna innebär på sätt och vis inget nytt – allianspartierna och S har samarbetat i pensionsgruppen i över 20 år. Men nu ska även MP ingå. De kommer till exempel jobba för fler gröna investeringar i pensionssystemet. Vad övriga partier kommer ha som viktigaste frågor återstår att se. En av regeringens idéer har dock redan gått igenom – avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 kronor per år till 1 800. Alliansen föreslog samma sänkning och därför införs förändringen redan i år.

Däremot lär det bli samtal om skatten för pensionärer. Regeringen har föreslagit sänkt skatt för alla som får 20 000 kronor eller mindre i månaden i pension, något som de borgerliga partierna motsätter sig. Men även om regeringen skulle få sin vilja igenom kommer det inte bli någon förändring för pensionärerna i år – skatteskalor kan i de flesta fall bara ändras en gång per år (vilket gjordes vid årsskiftet, efter alliansens budget).

A-kassan

Alliansen vill inte höja taket i a-kassan. Det vill däremot regeringen. De har föreslagit att höja taket för a-kassan till 25 000 kronor i månaden från dagens 18 750. Ett förslag som de med all säkerhet får med sig Vänsterpartiet på, och deras stöd behövs för att regeringen ska få igenom sin vårproposition. Regeringen skulle kunna införa reformen redan under året, om de hittar ekonomiskt utrymme till det. Reformen beräknas kosta runt två miljarder kronor per år – och kan i alla fall inte under 2015 finansieras med höjda skatter.

Nato

l Som nyvald partiledare signalerade Anna Kinberg Batra redan på stämman att hon vill ta nästa steg mot ett svensk medlemskap i Nato. En fråga som Reinfeldt inte drev under sin tid som M-ledare. Batras förslag att utreda förutsättningarna för ett medlemskap nobbades dock av S, som meddelat att de inte vill utreda frågan.

– Världen behöver alliansfria länder som kan prata med olika partner utan att det ska finnas några avgörande spänningslägen, säger Peter Hultqvist, S, till Aftonbladet.

Miljöpartiet och V är sedan länge negativt inställt till ett medlemskap. Även Centern värnar om alliansfriheten men kan tänka sig att utreda frågan om medlemskap. Övriga allianspartier är positiva.

Migration

Under alliansregeringens styre gjordes en uppgörelse om migrationspolitiken med Miljöpartiet. De flesta partier verkar tycka att den ska gälla även i fortsättningen. Det innebär bland annat en, vad partierna kallar, generös asylpolitik. Jämförs alliansens budget med regeringens visar även det att politiken inte skiljer sig mycket åt. Anslagen till migration är ungefär lika stora. Och från båda håll pratas det om att ta sitt ansvar i en orolig omvärld.

Göran Hägglund har dock öppnat för en annan politik. I december skrev han en uppmärksammad debattartikel där han förslog att kostnaderna för flyktingmottagandet ska minska genom lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd och snabbare handläggning hos Migrationsverket.

Energipolitik

Uppgörelsen innebär att allianspartierna och regeringspartierna kommer ingå i en energikommission, för att komma överens om en långsiktig energipolitik. Frågan är vad den kommer att innebära. I regeringsförklaringen sa Löfven att S och MP vill att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi, vilket också står med i budgetpropositionen. Annie Lööf delar detta mål. Men allianskollegan Björklund vill att eventuella energiförhandlingar har alliansens energipolitiska överenskommelse som utgångspunkt, och den tillåter ny kärnkraft.

Som det ser ut i dag menar de flesta bedömare att det är osannolikt att någon investering i ny kärnkraft kommer att ske, bland annat eftersom det inte är lönsamt.

Troligast är kanske som MP:s tidigare språkrör Birger Schlaug sa i en intervju med Dagens ETC: MP:s tidigare krav på två stängda reaktorer under mandatperioden kommer inte att gå igenom, istället kommer omställningen ske långsammare när reaktorer stängs på grund av åldersskäl.

Jämställdhet

Regeringen har kallat sig den första feministiska regeringen, och i sin budget avsatte de 960 miljoner kronor på ”reformer för jämställdhet”. Står de fast vid sina satsningar när de lägger fram sin vårbudget blir det 100 miljoner kronor mer till landets tjej- och kvinnojourer än vad alliansen vill satsa, och de kommer att höja underhållsstödet och höja grundnivån i föräldrapenningen. Regeringen vill också införa en tredje pappamånad.

Däremot är det mer oklart vad som händer med frågor som inte ryms i budgeten. Dessutom, flera statsvetare har påpekat att regeringen antagligen kommer att vänta med flera av sina reformer till hösten, när den ordinarie höstbudgeten läggs. Så kanske kommer regeringens egen jämställdhetspolitik märkas av först 2016.

Försvaret

l De senaste månaderna har även de partier (framför allt Miljöpartiet) som har varit för en nedrustning av försvaret svängt – nu ska det satsas. Kanske blir försvaret den fråga där partierna får lättast att komma överens. I regeringens budgetproposition ville de öka anslaget till försvaret med 680 miljoner kronor under 2015, och sedan fortsätta ökningen under mandatperioden så att försvaret 2018 får drygt 1,4 miljarder kronor mer 2018 jämfört med 2014. Det vill även de borgerliga partierna. I våras föreslog den före detta regeringen ökade anslag med 1,1 miljarder till 2018.

Karin Annebäck