Vi träffade även den ensamstående mamman Giuliana, som varit bostadslös i ett halvår. Barn ska inte behöva drabbas av hemlöshet, menar hon och det är tydligt var hon tycker att ansvaret ligger:

– Allt handlar om politiska beslut.

”Rent destruktiva”

Både Alliansen och Socialdemokraterna ser nedskärningarna som ett nödvändigt ont. Båda lade ungefär lika mycket pengar till stadsdelsnämnderna i sina budgetförslag för 2020. Marina Johansson (S) menar dock att hennes parti ville ha besparingar som riktade sig specifikt mot administration och byråkrati. Alliansstyrets nedskärningar är svepande och ”rent destruktiva”, anser hon.

Nina Miskovsky (M) litar på att stadsdelarnas politiker och tjänstemän kommer att ta beslut som drabbar brukare så lite som möjligt.

– Men som sagt, det är alltid tufft när man måste hushålla med pengarna och då måste man göra prioriteringar och val. Så fungerar det både i privatekonomi och i stadens ekonomi.

Hon anser att det kommer bli dyrare att skära ner längre fram om stadens kostnader fortsätter att öka. Att höja skatten, vilket Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har föreslagit, ser hon inte som ett alternativ.

– Då riskerar vi att tappa den skattebetalande befolkningen vi har idag.

Lade mindre pengar

Likt Alliansen och Socialdemokraterna anser Demokraterna att kommunen måste göra besparingar. De lade något mindre pengar till stadsdelarna i sitt budgetförslag jämfört med de båda. Trots det beräknar de att nämnderna skulle få mellan 10 och 20 miljoner mer att röra sig med i praktiken. I sitt förslag ville Demokraterna centralisera stadsdelarna till fyra geografiska regioner och genom konsult- och anställningsstopp skära ner på antalet politiker såväl som antalet chefer. De skulle vara riktade så att personal inom välfärd och utbildning inte drabbas, säger Henrik Munck (D), som framhåller detta som en typ av omfördelning.

Han tror inte på höjda skatter; de skulle drabba den enskildes ekonomi så väl som samhällsekonomin, anser han.

– Vi ser ju att det finns så stora möjligheter inom kommunen att omfördela till välfärd och utbildning att vi tycker att det är det bästa sättet.

Vill satsa på personal

Jenny Broman (V) tror att en god välfärd är viktigare än låga skatter när det gäller att behålla invånare i en kommun.

– Alla vill ha en bra skolgång till sina barn och alla vill bli uppfångade om något skulle hända, säger hon.

Hon tycker att mer resurser ska satsas på personal, framförallt fler socialsekreterare och fler anställda inom hemtjänsten. De rödgrönrosas budgetförslag innehöll drygt 300 miljoner kronor mer till stadsdelarna jämfört med den alliansbudget som klubbades häromveckan.

Dagens nedskärningar riskerar att innebära kortsiktiga besparingar med dyra konsekvenser längre fram, som exempelvis ökad brottslighet, menar Jenny Broman.

Hon ser inte några andra sätt att finansiera ökade resurser till socialtjänsten, utan skattehöjningar är den metod som skapar störst omfördelning. Men de rödgrönrosa saknar än så länge stöd för det från övriga partier.

– Men det är inte så att vi rullar tummarna nu. Vi ser till att vara en nagel i ögat hela tiden, det ska inte vara bekvämt att göra nedskärningar.

ETC Göteborg har sökt Sverige­demokraterna.

Jenny Broman, V:

– Om vi ska lyckas med det förebyggande arbetet i socialtjänsten är det jätteviktigt att satsa på att förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterarna. Dessutom måste inskränkningarna i rätten till nödbistånd som gjorts för att spara pengar upphöra. Det är både en dyr och kortsiktig åtgärd som inte kommer inbringa några pengar.

Karin Pleijel, MP:

– Dyra institutionsplaceringar, tvångsomhändertaganden, människor som hamnar i hemlöshet eller missbruk, allt detta kostar enormt mycket i både pengar och mänskligt lidande. Istället för att skära ner behöver vi satsa på förebyggande arbete och på tidiga insatser, så att vi kan vända situationen innan den kräver långvariga och dyra insatser.

Stina Svensson, Fi:

– Vi vill avsluta Alliansens styre direkt, och är beredda på många kompromisser om S kan tänka sig att återvända till det rödgröna samarbetet. Fyra år med högerstyre skulle omvandla staden helt. Men även när Alliansen styr anser vi att stadsdelsnämnderna kommer behöva tillskott under 2020, den budget som tagits centralt kommer inte räcka. Ett sätt är att använda nämndernas eget kapital.

Marina Johansson, S:

– I grund och botten krävs mer resurser. Det finns inga genvägar till en bättre välfärd. Stora delar av välfärden är underbemannad, och socialtjänsten är inget undantag. Man behöver stoppa högerns privatiseringsexperiment, som skapar vinstjakt och en dyr byråkratisk kontrollapparat, för att istället kunna lägga pengarna på mer personal i vår gemensamma välfärd.

Henrik Munck, D:

– Kommunen måste omfördela resurser till välfärd och utbildning. Specifikt för stadsdelarna föreslår vi i Demokraterna att de ska slås ihop till fyra regioner. Det betyder färre politiker, färre höga chefer och effektivare administration. Då kan vi istället ge mer resurser och pengar till verksamheten för funktionsnedsatta och andra viktiga delar inom socialtjänstens område.

Nina Miskovsky, M, svarar även för övriga allianspartier:

– Om vi inte gör något idag så kommer vi med största sannolikhet att behöva göra ännu tuffare åtgärder längre fram. Vi satsar mer på stadsdelarna än både Socialdemokraterna och Demokraterna men åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen kommer ändå att vara nödvändiga.