– Även om det är en liten del av totala sjukvårdskostnaden i Sverige, så ska man för varje krona som går dit tänka att det här hade vi istället kunna lägga på barncancervård, säger han.
Magnus Leivik har i flera år kritiserat ersättningssystemet med så kallad utomlänsersättning men hävdar att de styrande Socialdemokraterna i regionen stretar emot.
– Det är helt galet som det fungerar idag. Det är regionstyrelsen i Sörmland som äger ersättningsmodellen, om jag fick majoritet hade jag kunnat stänga av det här systemet på första bästa styrelsemöte. Sedan kan man undra varför vårdcentralen tecknar avtal med en sådan underleverantör, hur i hela friden kommer det till deras patienter till godo? Om vi satte ner ersättningen för utomlänsersättning till noll för digital vård och sa ”Köp in så mycket chatterapi ni vill men betala för det själva, grattis”. Nej, då var det nog inte så kul längre.
Avgör Mendlys framtid
Regionstyrelsens ordförande i Sörmland, Monica Johansson (S), håller med Magnus Leivik om att både politiker och vårdcentralen Centrum Flen har ett stort ansvar och att etableringen av nya behandlingsformer inte ska gå till som för fallet Mendly.
– Finner vi att företag inte följer de riktlinjer och regler som Region Sörmland har påtalar vi detta och kan stänga av företag om dessa inte efterföljs. Vi har pågående granskning av företaget Mendlys utbud och kommer inom kort ta ställning till företagets fortsatta verkan.
Hon anser att det idag är för lätt att runda regionens krav för att som privat företag och underleverantör kunna ta del av skattemedel men hävdar att det inte går att stoppa som enskild region.
– Det stämmer att vi som region sätter våra egna avgifter. Men avgifterna kring utomlänsvård sätts efter överenskommelser dels i sjukvårdsregionerna, dels i SKR. Vi socialdemokrater försökte få till en lägre avgift men moderaterna i SKR ville ha de avgifter som är idag.
Behövs andra satsningar
Mendly används som mest i region Stockholm och fakturerades 8,4 miljoner mellan januari 2020 och oktober i år via region Sörmland.
Talla Alkurdi (S), talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor och oppositionsråd i region Stockholm beskriver att hon är trött på att välfärden blivit ”en lekstuga för riskkapitalister”
– Alldeles för många, inte minst unga, måste vänta för länge för att få vård, terapi och behandling vid psykisk ohälsa. Lösningen kan inte vara att skattepengar läcker iväg till oprövade behandlingsmetoder genom appterapi, utan det krävs rejäla satsningar på första linjens psykiatri, Bup och mottagningar för unga vuxna.
”Allvarliga konsekvenser”
Nicklas Attefjord (MP), riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson, tycker att det behövs innovation inom vården men inom kontrollerade studier och tillvägagångssätt.
– Utsätts man som patient för metoder som inte är evidensbaserade, ska man ju veta det. Säg att man byter ut KBT via chat med ”ta ett oprövat piller” – det skulle ingen godkänna. Har man problem med psykisk ohälsa och det finns en bristande tillgänglighet så tackar man ja till vad man får, då är det extra viktigt att vården håller en bra kvalitet. Risken för om man blir felbehandlad kan ju få allvarliga konsekvenser, ännu mer om man dessutom inte remitterar vidare och tar ansvar för att patienten hamnar på rätt vårdinstans.
Karin Rågsjö (V), riksdagsledamot och hälsopolitisk talesperson, är inte förvånad över att Mendly kunnat ta sig in i regionen utan tillräckligt forskningsunderlag.
– Vi har ett antal privata vårdaktörer och fri etableringsrätt här i Sverige som skapar en extrem möjlighet att dra igång olika verksamheter och casha in genom utomlänsersättning. Det gör ju att de här företagen äter upp skattemedel som ska gå till den offentliga vården så att den ska kunna flyta på. Jag menar att vi har tappat greppet helt och att det här måste regleras, säger hon.
Efterfrågar riktlinjer
Även partier som drivit fram privata aktörer i offentlig vård och fri etableringsrätt är kritiska.
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och social- och sjukvårdspolitisk talesperson:
– Den vård vi får när vi är sjuka ska självklart vara evidensbaserad eller tydligt inom ramen för en godkänd studie och med vårt informerade samtycke. Annars blir vården i bästa fall kostsam och verkningslös. I värsta fall blir läget direkt farligt för den patient som får fel hjälp. Enskilda vårdgivare och regioner behöver få skarpare krav att följa nationella riktlinjer och kunskap. Liberalerna vill också skärpa lagstiftningen så att det blir tydligt att en legitimation är förknippad med ett ansvar för att ge god vård på vetenskaplig grund.
Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande socialutskottet:
– Utifrån ert reportage är det tydligt att berörd region behöver skärpa sina rutiner så att den vård och behandling som ges uppfyller medicinska krav och är i enlighet med gällande riktlinjer för hälso- och sjukvården. Vid Kristdemokraternas riksting nu till helgen behandlas delvis dessa frågor genom att vi kräver att det fastställs nationella principer för ersättningar och avgifter och att dessa bygger på behovsprincipen.
