För en dryg vecka sedan lämnade den parlamentariska landsbygdskommittén över sitt slutbetänkande till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Det var en redig lunta med 75 olika förslag på hur klyftorna mellan stad och land ska minska. Betänkandet går nu ut på remiss och efter det ska regeringen fatta beslut om vilka förslag som ska bli verklighet. Några beslut kan komma redan i år, medan andra torde dröja till valåret 2018.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Slutbetänkandet har väckt mycket uppmärksamhet. Dels för att den parlamentariska kommittén var enig om förslagen över alla partigränser, dels för att det är första gången sedan år 2000 som det över huvud taget finns ett förslag på en statlig regionalpolitik i Sverige. Staten vill alltså stärka greppet om landsbygden.
– Ingen i kommittén har ifrågasatt att det är viktigt med företagande. Men staten har faktiskt också ett ansvar för utvecklingen. Under tidigare landsbygdsministrar har det inte hänt så mycket, det har mest varit långa och trevliga matresor genom landet, säger Håkan Svenning, Vänsterpartiets representant i landsbygdskommittén.
Det finns dock gott om förslag som är inriktade på företagande, bland annat särskilda näringslivspaket till 23 utsatta småkommuner – däribland åtta i Västerbotten. I paketen vill man avsätta 500 miljoner kronor till sänkta arbetsgivaravgifter eller avskrivna studielån. När det gäller utbildning, ska universitet och högskolor få i uppdrag att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet. I kommuner som berörs av näringslivspaketen ska det dessutom ordnas fram särskilda utbildningscentra.
I Västerbottens inland har förslagen mötts av en försiktig optimism. Åsele är en av de 23 kommuner som skulle få ett riktat åtgärdspaket. När ETC Umeå ringer Linnea Lindberg, kommunalråd i Åsele (ÅP) sitter hon just och läser det 228 sidor långa betänkandet.
– Första reaktionen är positiv. Jag ser mycket som verkligen är bra, speciellt det här med sänkta arbetsgivaravgifter – det skulle kunna gynna oss. En annan bra sak är förslaget om att universitetens undervisning ska ut i hela landet. Det här är väldigt viktigt för unga som vill bo kvar i inlandet, men som ändå vill utbilda sig.
10 000 statliga jobb
Det mest uppmärksammade av kommitténs förslag handlar om att 10 000 statliga jobb på sikt ska flyttas ut från Stockholm till övriga landet. Dagens nyheters ledarskribent bröt samman och kallade i en kritisk ledare förslaget för ”gröna vågen för Myndighets-Sverige”. Men Håkan Svenning (V) fnyser åt upprördheten.
– Om man ser till befolkningsmängden och jämför med antalet statliga jobb, så kan man faktiskt säga att Stockholm har 18 000 fler statliga jobb än vad de borde ha. Det här är ingenting som jag sitter och hittar på, utan det är siffror som är framtagna av Statskontoret. Ur det perspektivet så är det inte orimligt att flytta ut statliga jobb till andra orter.
Men Linnea Lindberg, kommunalråd i Åsele, har inte mycket hopp om att en statlig myndighet skulle poppa upp i hennes hemkommun.
– Nej, rent krasst så tror inte jag det. Men hamnar en myndighet i en närliggande kommun så gynnar det oss ändå, här pendlar ju folk till jobben.
Malin Ackermann, sakkunnig i landsbygdsfrågor och en av de som har stridit för att skattekontoret i Lycksele ska få vara kvar, har också goda förhoppningar. Hon är särskilt nöjd med att kommittén inte stirrar sig blind på länsindelningar, utan väljer att lyfta fram och rikta förstärkningar mot mindre regioner där man arbetspendlar mellan kommunerna – så kallade FA-regioner.
– Jag har sedan länge varit förundrad över att man för samma slags näringslivspolitik för hela Sverige. Det fungerar ju inte. Därför är det fantastiskt klokt att vilja satsa på de här 23 kommunerna med särskilda åtgärder.
Ingen skattekompensation
Däremot är Malin Ackermann besviken över att landsbygdskommittén inte föreslår någon skattekompensation till glesbygdskommuner för vattenkraft, enligt det system som finns i Norge och som ofta lyfts fram som ett lyckat exempel på glesbygdspolitik. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har framhållit Norge som ett bra exempel, men han har också avvisat idén om regional beskattning av naturresurser. Centerpartiets ledamot i kommittén, Kristina Yngve, säger till Dagens nyheter att hon gärna hade velat ha med ett förslag på vattenkraftsskatt, men att hon inte fick med sig de övriga ledamöterna.
– Det är som att svenska politiker inte ens vill prata om den norska modellen. Det är väldigt märkligt. De är som tjuriga barnungar, säger Malin Ackermann.
Men Håkan Svenning försvarar beslutet att inte föreslå en lokal beskattning av vattenkraft.
– Det blir en ojämlik beskattning om bara vissa kommuner ska få ta del av vinsterna från vattenkraften. Jag tror mer på ett stärkt skatteutjämningssystem – hellre det än en regional beskattning.
