BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Följer arbetet med oro
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken följer arbetet med oro.
– Det är öppet hav. Vi har ju lärt oss efter Fukushima och Tjernobyl hur snabbt radioaktivitet kan spridas och hur vattnet kan värmas upp. Vem hade trott att ett perifert innanhav skulle bli centrum för ett sånt riskföretag, säger Erik Danielsson från nätverket.
Bygga nya kärnkraftverk
Finland är ett av få länder i Europa som vill satsa på att bygga nya kärnkraftverk. I slutet av 2014 gav den finska regeringen klartecken till kärnkraftsbygget i Pyhäjoki, något som slutade med en politisk kris där regeringskoalitionen sprack och De gröna avgick i protest. Med ett så kallat principtillstånd från regeringen fick Fennovoima tillåtelse att dra igång en mängd förberedelser för bygget av kärnkraftverket. Så sent som i somras inledde företaget byggandet av kärnkraftverkets hamn och började gräva farleder. Dessutom har bolaget fått ett tidsbundet tilllstånd för tio år framåt för tippning av muddermassor på öppet hav, ungefär nio kilometer från finska kusten.
Inget bygglov
Det finns dock ännu inget bygglov för själva kärnkraftverket – det kommer den finska regeringen att besluta om först under 2017 eller 2018. Om regeringen ger tillstånd till bygget, väntas kärnkraftverket börja producera el under 2024.
Språnget från den finska byggarbetsplatsen till den svenska kusten är inte långt. Pyhäjoki och udden Hanhikivi där kärnkraftverket kan komma att byggas, ligger 20 mil fågelvägen från Västerbotten. Tolv svenska städer längs Norrlandskusten har sedan tidigare protesterat mot kärnkraftsbygget, fast på olika sätt. I kommunerna Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Robertsfors och Sundsvall har ledamöterna i kommunfullmäktige enats om ett nej. I Skellefteå, Härnösand, Kramfors, Timrå och Örnsköldsvik har de styrande politiska partierna i kommunerna tillsammans tagit ställning mot bygget i en skrivelse, medan oppositionspartier har meddelat avvikande åsikter.
En av städerna som inte har velat ta ställning åt något håll är Umeå. I april 2014 avslog kommunfullmäktige en motion från Miljöpartiet om att kommunen borde yttra sig i i frågan. Dåvarande kommunalrådet Lennart Holmlund (S) menade att det inte var kommunens sak att syssla med utrikespolitik. Det efterföljande kommunalrådet Hans Lindberg (S) har kallat frågan en ”Ickefråga”. Moderaterna och Liberalerna har också motsatt sig ett ställningstagande.
Vill ta upp saken igen
Men Centerpartiet i Umeå vill ta upp saken till diskussion igen.
– Vi tycker att kommunen ska uttala sig – och att vi borde ställa oss negativa till bygget. Det har sagts att vi inte ska hålla på med utrikespolitik, men där är vi ju inte konsekventa, eftersom kommunen är medlem i flera internationella nätverk. Vi måste titta på avstånd och risk – hade det handlat om ett kärnkraftverk i Sundsvall, så hade det varit självklart att kommunen skulle reagera. Vi tänker lyfta upp frågan om ett uttalande till kommunfullmäktige en gång till, säger Mattias Larsson, gruppledare (C).
Peder Westerberg, gruppledare för Liberalerna i kommunfullmäktige håller dock fast vid partiets tidigare ståndpunkt.
– Liberalerna är ju positivt till kärnkraft. Vi tycker heller inte att Umeå ska syssla med utrikespolitik utan med ärenden som handlar om Umeå. Det här är mer av en riksfråga.
I Finland har förberedelserna av kärnkraftverket och det påbörjade bygget stött på mycket kritik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Fennovoima ägs till en dryg tredjedel av det ryska statliga bolaget Rosatom, som tidigare har drabbats av flera uppmärksammade korruptionsskandaler. Den stora ryska ägarandelen bekymrar det finska utrikesministeriet, som i somras skrev ett utlåtande om att bygget kan riskera de goda relationerna mellan Ryssland och Finland. Finska Strålsäkerhetscentralen har dessutom kritiserat Fennovoima för att prioritera tidtabellen för bygget framför säkerheten. En chef som hade påtalat säkerhetsproblemen fick sparken, enligt tv-bolaget Yle som har läst interna dokument från företaget. Fennovoima tillbakavisar uppgifterna, men det var tillräckligt för att näringsministern Olli Rehn skulle gå ut i media och förklara att han såg allvarliga brister i projektets ledning.
– Man kan fråga sig varför det är så tyst om detta i Sverige. Kan det vara för att det ligger så långt norrut? Om det hade byggts ett kärnkraftverk med ryska intressen strax utanför Gotland – hade det varit lika tyst då, frågar sig Erik Danielsson från nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.
Men även Socialdemokraterna i Umeå står fast vid sin inställning att hålla tyst om bygget i Pyhäjoki.
– Vi vidhåller att det här är en nationell fråga. Inom socialdemokratin så jobbar vi ju för en avveckling av kärnkraften, men i kommunen har vi inte diskuterat den här frågan mer efter det beslut som togs tidigare om att vi inte skulle ta ställning, säger Margareta Rönngren (S), kommunalråd i Umeå.
Slutförvaras
Just nu utreds också var kärnkraftsavfallet från Pyhäjoki skulle kunna slutförvaras. Utredningen kommer att ta flera år och det slutgiltiga beslutet om förvaring fattas först på 2040-talet, men i juni meddelade Fennovoima att de ska undersöka om avfallet också kan behållas och slutförvaras i Pyhäjoki.
– Det känns inte bra, det kan jag ju säga. Man skulle hellre vara utan. Men det är en nationell fråga, säger Margareta Rönngren.
Tolv kustkommuner i norra Sverige har ju protesterat och gjort sina röster hörda. Tror du inte att sådana markeringar kan spela roll inför att Finland ska fatta ett slutgiltigt beslut?
– Det kan säkert påverka, men jag kan inte uttala mig om det, jag vet faktiskt inte.
Nasser Mosleh, gruppledare för Miljöpartiet i Umeå, tänker inte släppa frågan. I nästa vecka ska han ha ett möte med sina partikollegor, bostadsminister Peter Eriksson och miljöminister Karolina Skog, och då tänker han ta upp kärnkraftsbygget i Pyhäjoki.
– Jag tänker lägga fram våra synpunkter från vår tidigare motion till kommunfullmäktige. Vi får se vad ministrarna kan göra – de har ju mer makt än vad vi har.
