Politiker om språktest: ”Pandemin satte fokus på språket”

– Det skapade turbulens och många var upprörda, men partiet vann nog många röster på det, säger Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet. 

Sedan dess har frågan dykt upp i olika former och nu senast som språktest för personal som ska jobba inom förskolan och äldreomsorgen. Utbildningsminister Anna Ekström planerar att lägga fram kravet på språktest som ett förslag på S-kongressen i november, det har DN tidigare rapporterat. 

Jonas Hinnfors säger att språktest, oavsett om det handlar om medborgarskap eller att få ett visst jobb, är mindre laddad i dag. Frågan har dessutom fått en skjuts av pandemin.

– Pandemin satte ett extremt fokus på hur det fungerar i äldrevården och frågan om personalen förstått regelverk som handlat om att ha ansiktsmask till exempel, säger han.

Krav från Kommunal

Kommunal var dock på frågan om bättre språkkunskaper i äldreomsorgen redan för två år sedan. 

Då släpptes rapporten Svenska språket - A och O inom äldreomsorgen, där man bland annat kräver att personer med otillräckliga språkkunskaper ska få studera svenska på arbetstid.

Utredaren Mari Huupponen tycker att språktest kan vara bra.

– Det är positivt att arbetsgivare börjar ställa krav på kompetens och språkkompetens.

Enligt Marie Huupponen är ett av problemen att arbetsgivare i många fall anställt personer utan att ställa krav på varken utbildning eller språkkunskaper.

– Äldreomsorgen är ett otroligt komplext och svårt yrke, om man inte kan språket blir det jättesvårt. Själva arbetet handlar mycket om kommunikation. Det är mycket dokumentation, man måste kunna berätta vad som hänt och kommunicera med anhöriga och med dementa människor, säger hon.

Hon säger att det behövs mer stöd när det gäller Komvux och SFI, redan före anställningen.

– Sedan krävs det att det ställs krav vid anställningsintervjun. Och till sist att de som redan finns på arbetsplatsen får stöd, säger hon.