– Ja, det är uppenbart att det finns ganska många likheter.

Några av de likheter som nämns är det stora antalet flyktingar, bränderna vid asylboenden, att vi nu också fått ett rasistiskt motiverat vansinnesdåd, att ett främlingsfientligt parti sitter i riksdagen … Finns det några skillnader?

– Ja, händelserna på 90-talet var avgränsade i tid och väldigt kopplat till kriget på Balkan. Nu är det skillnad, det är fler länder och vi har inte en aning om hur många människor det kan bli eller hur länge det kan hålla på. 

– Den andra skillnaden handlar om att informationen genom sociala medier påverkar debatten och samhällsklimatet och det fanns inte på 90-talet.

Hur påverkar det?

– Det fanns också på 90-talet en känsla av att det rörde sig om en serie med händelser, som bränder och våld, och även då engagerade det människor oavsett om de var för eller emot det som hände. Man skrev in sig i en berättelse om vår tid. Men idag förmedlas den berättelsen på ett mycket mer effektivt sätt. 

– Förr tog det tid innan bilden av ett attentat varje vecka växte fram. Det höll på ett ganska bra tag innan någon såg mönstret – jag var en av dem som började titta på det. Idag ser vi mönstret nästan samma dag som saker börjar hända för att informationstätheten är större.

Hur påverkar det engagemanget då? Gör det att fler går ut och anlägger bränder, eller blir det snarare ett engagemang emot?

– Både och, skulle jag vilja säga. Det uppstår en polariserad situation. Å ena sidan känner de som är emot våldet ett starkt behov av att markera. Men de som har flyktingfientliga åsikter får också tips om att det är så man kan agera. 

– Hur det ligger till med bränderna kan vi egentligen inte veta, troligtvis är flera av dem helt separata händelser. Några av dem kan vara samordnade, men antagligen inte alla. Då spelar informationen en viktig roll.

Har attentaten samband med flyktingvågen?

– Det behöver inte vara så i sig. Att många kommer behöver inte leda till den här sortens reaktion. Snarare är det nog en känsla av brist på kontroll, att lösningarna på situationen känns svaga.

Hur har det med ekonomi och social utsatthet att göra? På 90-talet hade vi ju en ekonomisk kris, det kan man egentligen inte säga att vi har nu?

– Nej, det här året var det ju till och med så att Sverige inte behövde låna så mycket pengar, vi hade ganska mycket i överskott. Men samtidigt har politiken inte riktigt kunnat leverera de lösningar som folk hade kunnat förvänta sig. Så även om det går bra för Sverige så har det fortfarande inte medfört att vi har fått någon kraftig minskning av arbetslösheten till exempel. Ungdomsarbetslösheten är jättehög. Och särskilt om man är ung är möjligheterna till jobb och bostad ganska dåliga. Många har nog svårt att tro på politiken och samhällets möjligheter. Då är steget att bli negativt inställd till att andra kommer hit inte så långt.

Vad tror du är förklaringarna till de här reaktionerna?

– Jag tror att det är känslan av att det är okontrollerbart. Och det är svåra frågor. Å ena sidan får vi inte ändra reglerna för att människor kommer. Man ska inte kunna bo hur som helst eller upprätta läger och tillfälliga boenden, för då särbehandlar man en grupp. Å andra sidan kommer människor med stora behov – och vi har inte bostäder. Dessutom har vi fattiga EU-migranter som kommer – ska de ställas mot flyktingar från Syrien?

– Sedan tillkommer bilden av att vi har ett ineffektivt samarbete i EU och Sverige tycker att vi får ta för stor del av ansvaret. Då tror jag att det samlade intrycket för en del människor innebär att det är för mycket, även om de som tycker att vi måste ställa upp när det är hårdare tider ju också blir mer övertygade.

Vad tror du om framtiden då?

– Jag tror att det måste stabiliseras på något sätt. Jag tycker att om Sverige ska kunna vara en röst i världen som kräver solidaritet och om folk ska stå upp för demokratiska värden, då måste politiken utformas så att vi klarar av att ta hand om flyktingar på ett värdigt sätt utan att utarma välfärden. Världens flyktingar är inte hjälpta av att politiken till slut leder till att ytterkantspartier har makten. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.