Polisens nya vapen mot gängen börjar ge resultat

Enligt preliminära siffror ser Polisen ut att klara upp 70 procent av 2023 års skjutvapenmord. Det kan jämföras med året före då uppklarningen av samma brott låg på 29 procent. En naturlig fråga inställer sig: Vad har polisen gjort för att vända utvecklingen?

– Det är en ganska lång väg vi gått där många delar av vårt arbete har finslipats, förklarar Johan Olsson, chef på Nationella operativa avdelningen Noa. 

– Bland annat har vi utvecklat jakten på gärningsmännen, som måste ske snabbare och mer intensivt i jämförelse med i utredningen av mord där gärningsmannen i regel har en relation till offret och ett motiv. Blir du inhyrd att begå ett mord finns ingen sådan relation och utredningen blir därmed svårare. Något annat som förändrats är våra forensiska metoder. 

Kommunikationen har skärpts

Johan Olsson lägger till att polisen blivit bättre på att dela information om gängen och deras medlemmar med varandra, det vill säga inom hela polismyndigheten, inklusive de olika polisregionerna.

– Vi har blivit bättre på informationsförsörjning. När alla har en bättre bild av vad som pågår och vilka som ingår i nätverken gör alla delar i vår organisation ett bättre jobb. 

Eftersom morden, deras beställare och deras utförare är spridda över landet och även internationellt har polisen helt enkelt behövt utveckla sitt nätverkande och informationsdelande inom organisationen för att hänga med.  

– Den här kunskapen gör att vi snabbare kan identifiera misstänkta personer och vilka de har kopplingar till.

Har skjutningarna skjutit i höjden nu under hösten? 

– Nej, de ligger på en relativt stabil om än hög nivå. Vi förhindrar lite fler mord idag med med hjälp av vår ökade kunskap och insyn i gängens konflikter.  

Trots att uppklarningsprocenten av gängrelaterade mord har utvecklats och blivit långt högre bara under det senaste året har man inte kommit åt grundproblemet.

– Uppklarningen är väldigt bra idag, vilket är viktigt för samhällskontraktet. En annan positiv sak är att vi kommer åt allt fler individer. Det som dämpar glädjen är kanske att vi inte kommer åt grundproblemet – viljan att begå de här brotten, eftersom det hela tiden tillkommer nya utförare.

Även om 70 procent av utförarna fortfarande är över 18 år blir många allt yngre, konstaterar Johan Olsson.

– Att komma åt att unga dras in i gängen är samhällets viktigaste uppdrag och inget som vi i polisen kan åstadkomma på egen hand. Det vi kan göra är att komma in och komma åt pengarna, som är det som lockar. Men det handlar också om en social dimension där övriga samhället kring de här ungdomarna spelar en viktigare roll än vad vi gör.

Det har införts ett par lagändringar senaste tiden för att underlätta polisens arbete att komma åt gängen. Ett exempel är förverkandelagstiftningen. Har det underlättat ert arbete på något sätt?

– En viktig del som är på väg är sekretesslättnaden mellan myndigheter, vilket kommer göra det lättare för oss att komma åt avgörande information i ett tidigt skede. Information är som syre till eld i de här utredningarna. När du tillför mer syre brinner det bättre. Förverkandelagstiftningen har varit principiellt viktig, eftersom den administrativa bördan att bevisa hur man fått tag på något läggs över på den misstänkta, vilket är en game changer för oss. 

Johan Olsson måste skynda vidare till nästa möte, men hinner avsluta med att gängkriget idag är spritt över hela landet och att hela samhället måste hjälpas åt för att få ett slut på det.  

– Våldet är spritt från norr till söder även om det i perioder blossar upp i olika regioner. Vi måste alla hjälpas åt, framför allt för att få stopp på nyrekryteringarna till de här gängen. Lyckas vi inte med det är vi körda.