Det meddelade Polisen i Region Stockholm i en kort nyhetsnotis på sin hemsida 4 februari. 

”Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten på platser där det den senaste tiden har varit flera grova våldsbrott i nätverksmiljö”, skriver polisen. 

Det rör sig om fem olika områden i södra Stockholm: Farsta, Skogås, Flemingsberg och Vårby samt ett område som sträcker sig från Johanneshov över Enskededalen, Kärrtorp, Björkhagen och Bagarmossen till Skarpnäck. 

Totalt bor över 150 000 människor i de berörda områdena. 

Enligt det ursprungliga beslutet skulle den tillfälliga övervakningen endast ske över en helg, 4-6 februari, något som bland annat DN och Sveriges Radio uppmärksammade då. 

Men sex dygn senare uppdaterade Polisen sin notis lite i skymundan, och förlängde plötsligt beslutet till och med 31 maj 2023, vilket Twitterkontot @dronarbevakaren var först att rapportera om.

Enligt lagen om tillfällig kameraövervakning får den endast i undantagsfall ske i maximalt tre månader, vilket alltså polisen bryter emot när man nu har förlängt beslutet om övervakning till nästan fyra månaders tid. 

– Ja, man kan inte bara förlänga det tillfälliga beslutet. Då gäller lagens huvudregel att man måste göra en tydlig intresseavvägning, säger advokaten Peter Hellman som också är en flitig debattör om kameraövervakningen ur integritetsperspektiv. 

Polisens jurister svarar via mejl till Dagens ETC: 

”Polismyndigheten har genomfört intresseavvägningar och utifrån dessa fattat beslut om kamerabevakning. Det är vid tillfälliga beslut om kamerabevakning utan att en sådan intresseavvägning har gjorts där det finns lagstadgade krav om att kamerabevakning i sådana fall får bedrivas i högst tre månader”. 

Peter Hellman är kritisk: 

– Jag har sett beslut från polisen i andra regioner där man säger att kameraövervakning kan skapa en känsla av trygghet. Man lutar sig på väldigt lösa skäl, trots att det står i lagen att det måste finnas en risk för allvarlig brottslighet, säger han. 

Han nämner ett exempel på när polisen nyligen ville kameraövervaka ett torg i centrala Uppsala. 

– Men där slog Förvaltningsdomstolen ner på det och sa att det här är inte rimligt att övervaka det här torget under dagtid, även om det sker brottslighet där, just för att så många personer passerar torget som inte begår brott och som har ett intresse av att få sin integritet skyddad.  

Det stora problemet handlar om avvägningen att undvika brott som ställs mot den breda allmänhetens personliga integritet. En drönare täcker ett väldigt stort geografiskt område och är omöjlig att undvika för den som bor eller rör sig där.  

– En fast monterad kamera kan man välja om man vill gå förbi eller inte, om man själv är känslig för övervakning. Om man till exempel är på väg till sin läkare, eller att utöva sin tro eller liknande, då kan man välja en annan väg. Men en drönare är svårare att komma undan, de går inte att undvika. Så det blir ett väldigt mycket större intrång. Och det blir väldigt många människor som övervakas. Då måste man hela tiden göra avvägningen om hur många oskyldiga personers integritet som kränks när de blir utsatta för ett ingrepp från staten. Och hur många brott är det som beivras av övervakningen. 

I ett pressmeddelande från 4 februari sade kommenderingschef Hanna Paradis såhär: 

– Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Genom att kamerabevaka från luften kommer vi kunna övervaka platser på ett mer dynamiskt sätt utifrån underrättelser och analyser av brottsligheten. 

Men polisen kan även bryta mot flera lagar. I lagen står att ”upplysning om kamerabevakning ska lämnas genom tydlig skyltning”.  

– Men med drönarövervakning är det i princip bara att de lägger ut information om det på en hemsida. Och när det gäller så stora områden blir det ju väldigt svårt, säger Peter Hellman. 

Polisen bekräftar att informationen endast finns på webbplatsen. 

”Polismyndigheten lämnar upplysning om kamerabevakning genom information på Polismyndighetens webbplats gällande de områden som kamerabevakas av UAS”, skriver de i sitt mejlsvar. UAS betyder Unmanned Aircraft System, dvs drönare. 

En stor brist är enligt Peter Hellman att man inte gör någon ordentlig värdering av priset för integritetskränkningen för allmänheten. 

– I förlängningen kan det ha väldigt stora effekter att människor känner sig övervakade i sin hemmiljö, när de är ute på balkongen, när de går till jobbet, skolan eller är ute med vänner och bekanta. Det är klart det kan ha en oerhörd effekt på hela det demokratiska samtalet. Det demokratiska samhället bygger ju på att man inte ska vara övervakad. Att man inte ska ha en självcensur i spår av att staten hela tiden har ett öga på dig. Nu har vi turen att Sverige har en stat som är ”god”, men vi ser exempel i närområdet i Europa på hur stater som Ungern går mot ett mer auktoritärt och totalitärt håll. Då är det jätteviktigt att vi har skyddsmekanismer på plats för övervakning även i goda tider, för att de inte ska kunna missbrukas i värre tider, säger han. 

Polisen försvarar den potentiella integritetskränkningen och skriver i mejl att de är ”medvetna om att många människor kommer att träffas av bevakningen”. 

Vidare skriver polisen att drönarbevakning kan ”å ena sidan upplevas som integritetskänslig, eftersom farkosten är rörlig och därmed kan bevaka ett större område i förhållande till fast monterade kameror. Närvaron av en flygfarkost kan vidare ha en oroande effekt för de som vistas på platsen. Å andra sidan innebär kamerabevakning med UAS att kamerabevakning endast pågår tidvis, under begränsad tid och efter en noggrann behovsprövning utifrån lokal lägesbild. De personer som blir föremål för bevakningen blir det kortvarigt och i begränsad omfattning, såvida de inte är intressanta utifrån ändamålet med bevakningen. Kamerabevakning med UAS sker i huvudsak från hög höjd för att få överblick över ett område. Detta innebär att de flesta personer som träffas av bevakningen generellt inte går att identifiera, vilket minskar intrånget i den personliga integriteten avsevärt. Att de som blir föremål för bevakningen är samma personer som bevakningen syftar till att skydda minskar integritetsintrånget något. UAS-operatörer kommer heller inte att kamerabevaka in i bostäder eller på andra integritetskänsliga platser”.