Anton Lundin Petterson klev in på Kronans skola i Trollhättan och högg ned två människor med ett svärd hade rasistiska motiv. Det bekräftade polisen snabbt efter händelsen och nu växer oron för nya dåd.
– Vi ser det som ett hatbrott med rasistiska förtecken. Vi kan inte utesluta att det finns en möjlighet att det kommer saker i svansen på en sådan här aktion, säger Stefan Gustafsson.
I 21-åringens digitala fotspår fanns Sverigedemokratiska sidor och en videobloggare som poserar med svärd och uppmanar svenskar att förbereda sig på raskriget. 21-åringen följde dem alla. Skolmorden är de senaste i en lång rad dåd som kan ha rasistiska motiv. De senaste två veckorna har planerade asylboenden brunnit runt om i landet, bland annat i Göteborgsområdet.
Ansträngd situation
Stefan Gustafsson vittnar om en ansträngd situation och berättar att människor ringer in larm om personer som är utklädda och maskerade i halloween-utklädnader.
– Polisen gör vad man kan för att skapa trygghet för att vara synlig och rörlig i ort och områden men det är klart att det finns en gräns för vad vi kan göra också. Våra resurser kommer inte räcka till om det här fortsätter.
Helene Lööw, docent i historia och expert på högerextremism, drar paralleller till 1990-talet. Då eskalerade rasistvåldet kraftigt, bland annat i samband med den stora flyktinginvandringen från Balkan. Den stora skillnaden mot i dag är tillgången till sociala medier.
– Tidigare så har ju debatten funnits i lokalsamhället och gått från mun till mun. I dag ligger allt detta på nätet och där gäller en ännu hårdare retorik. Tidigare fanns undergroundtidningar men de var svårtillgängliga för vanliga människor. Nu hetsar man varandra och det sprids snabbare, säger Helene Lööw.
Exploderar vid akut situation
Hon menar att de rasistiska åsikterna alltid finns hos vissa grupper men att de exploderar i händelser vid en akut situation som den rådande flyktingkrisen som blivit den dominerande frågan i media. Enligt Helene Lööw är det mycket svårt att komma åt de personer som planerar rasistiska dåd som att bränna ner flyktingförläggningar. Hon menar att samhället är fast i ett gammalt tänkande om att de är organisationer som står bakom brottsligheten.
– Det största hotet är inte organisationerna längre utan enskilda individer eller smågrupper som agerar såhär i form av bränder och det som hände i Trollhättan. Det är en hotbild samhället har svårt att ta till sig eftersom det faller utanför hur vi tänker. Vi tänker i organisationer och grupper. Men detta handlar om människor som är extremt svåra att hitta, utom i efterhand då man kan följa spåren på nätet, säger Helene Lööw.
I Skåne utreder polisen just nu två olika bränder mot planerade asylboenden. Brottsrubriceringarna är mordbrand och grov mordbrand.
– Det är oroande och oroar eftersom det ytterligare spär på den spända situationen som vi har, säger Ewa Gun Westford på polisen.
Totalt har det brunnit på sex asylboenden den senaste månaden. De misstänkta attentaten utreds var för sig, men polisen kommer även se på alla fall för att utläsa trender, berättar Ewa Gun Westford.
– Vi måste vara noga med att ta reda på vad som är anledningen och vad det är för krafter som ägnar sig åt detta.
Hur påverkar dubbelmorden i Trollhättan er i Skåne?
– Fram till igår har det varit en nästan omöjlig tanke att tänka att det kan hända och nu har det hänt. Det som hände igår lyfter vi ju in även i vårt arbete. Men vi lever i en väldigt ansträngd situation just nu som myndighet, vi ligger ute med väldigt mycket resurser. Det är vi inte ensamma om, hela myndighetssverige är ansträngda just nu.
