Trots polismyndighetens löften om bättring, kan Dagens ETC nu visa att det fortfarande  publiceras integritetskränkande inlägg och utlämnande ärendebeskrivningar på både officiella och privata poliskonton till en miljonpublik. Dessutom fortsätter privata företag som drivs av poliser att göra reklam iförda polisuniform.

”Allvarligt problem”

Men en del har faktiskt hänt sedan sedan den första granskningen i Dagens ETC, och mer är på gång internt på myndigheten. Daniel är anställd inom polisen. Han vill inte framträda med sitt riktiga namn eftersom han riktar hård kritik mot sina omdömeslösa kollegor. Han ser ändå positivt på den diskussion som har startat.

– Det pratas mer och mer om hur vi använder och hur vi borde använda våra sociala medier, och att det sker kan enbart tillskrivas granskningen som myndigheten har varit föremål för. Det är också rätt symptomatiskt för polisen att det nästan alltid krävs medial granskning för att vi ska få till förändring.

Han har jobbat på myndigheten i flera år och har god insyn i polisens kommunikativa arbete. Han är frustrerad, men inte förvånad, över att de kontroversiella inläggen i sociala medier har fortsatt.

– Det är ett mysterium för mig att alla andra myndigheter förutom polisen verkar klara av att sköta sitt kommunikationsuppdrag utan att riskera allmänhetens förtroende. Det som gör mig förvånad och upprörd nu är bristen på helt vanliga nivåer av medmänsklighet och sunt förnuft. Privat skulle du aldrig fotografera en person som är i sitt livs kanske mest utsatta position och lägga ut bilder för allmän beskådan, men här tycker uppenbarligen några att det skulle vara okej att göra i jobbet. Då handlar det i grund och botten om att man inte förstått det mest grundläggande i uppdraget att vara anställd hos polisen. Du jobbar för allmänheten, och där blir den här omdömeslösheten ett allvarigt problem.

Handlar det om kultur?

Efter granskningen i Dagens ETC har polismyndigheten meddelat att opassande eller kränkande inlägg ska gallras bort, och att det ska ska komma en ny handbok och utbildning med riktlinjer för poliser som hanterar myndighetens sociala medier. Det material som är tänkt att ge stöd till poliser som vill använda sociala medier privat ska också uppdateras.

Men flera officiella konton har under våren alltså fortsatt att lägga upp ingående berättelser om ärenden och bilder på människor som med största sannolikhet inte är medvetna om att de blir fotograferade.

Om du hamnar i kontakt med polisen riskerar du alltså fortfarande att bli fotograferad utan din vetskap och sedan använd i myndighetens ”storytelling” på sociala medier.

Daniel, en av flera kritiska inom myndigheten som Dagens ETC varit i kontakt med, säger så här om att det fortsatt sker.

– Det är miljonkronorsfrågan. Handlar det om en kultur som sprids av att du måste leverera något och vara en produkt som kan sälja? Tror man att den polis som visar upp mest action, det bästa gripandet, den värsta misären, den mest knäckta personen också är en bättre polis? Värderas de som blir kända online högre av myndigheten? Jag är inte helt säker, men det här berör mig på djupet.

”Mest obscena exemplet”

Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen kritiserat polisen för att ha fotograferat individer utan lagstöd, bland annat vid tvångsingripanden. I SVT:s senaste Veckans brott – där även undertecknad medverkade – sa Fredrik Berg, chef för digitala kanaler på polismyndigheten, att polisen ibland kan spegla vardagen och visa människor antingen grundat i ett samtycke eller i åtgärder som gör det omöjligt för allmänheten att identifiera vem det handlar om. Men JO menar att poliser som utför myndighetsutövning alltid ger uttryck för samhällets maktbefogenheter, och att en individ som lämnar sitt samtycke i ett sådant underläge egentligen inte kan ses som frivillig.

Daniel är an av många inom myndigheten som reagerat starkt på Dagens ETC:s granskning.

– De människorna som utsätts, som kan åka illa ut, det är fruktansvärt. Vanliga svenssons kan inte ens börja med att greppa hur människorna som polispatruller dagligen möter faktiskt mår, hur deras liv ser ut och vad som hänt. Det går inte att förenkla. Det är otroligt tragiska människoöden, och att det ens kan finnas en promilles risk att polismyndighet gör det ännu värre – med något som är fullkomligt onödigt – det tycker jag är fruktansvärt.

– Det mest obscena exemplet tycker jag är Handräckningens konto i Stockholm, som tänkte att det var en bra idé att göra innehåll om samhällets kanske mest utsatta individer, om de grupper i samhället som behöver myndigheternas stöd allra mest.

Konto stängdes efter anmälan

Kontot som tillhörde Handräckningen stängdes ner i februari efter en JO-anmälan från en person som känt igen sig själv i ett inlägg och som kallar kontot för ”enormt utlämnande”. Polismyndigheten har anmält flera poliser för brott mot tystnadsplikten efter inlägg som gjorts på kontot, den utredningen är i skrivande stund inte avslutad.

– Jag är för att vi ska berätta om vår verksamhet, säger Daniel.

– Men det kräver sådan otrolig fingertoppskänsla för att lyckas med känsliga frågor, och den finns oftast inte där i arbetsstyrkan. Och då ska man inte göra det alls. Det är lite som vissa försöker använda humor, bara för att du är rolig i turlaget kanske det inte passar sig för myndighetskommunikation. Bara för att du skriver bra i yrket eller rapporter behöver det inte betyda att det är en godkändstämpel för att göra litterära verk av människors liv. Och det är ännu svårare att vara raljant. Allt detta kan du utveckla utanför jobbet när du inte behöver ge korrekt och relevant information. Självklart kan polisen informera om verksamheten och till och med enskilda arbetspass på ett informativt sätt utan att ta till dramatiseringar, stilistiska grepp eller något man inbillar sig är roligt eller drabbande.

Saknas insyn och kontroll

Daniel säger att han inte är förvånad över att poliskonton har fortsatt att lägga upp bilder och inlägg efter granskningen, och att det troligtvis kommer att fortsätta ett tag till.

– Granskningen av myndigheten är en fundamental del för en fungerande demokrati. Men myndigheter består också av individer, och det kommer att ske nya misstag. Skillnaden ligger nu i hur vi hanterar myndighetens förtroendekriser och enskildas snedsteg. Att vi kan erkänna fel och lyssna på kritiker. Att man från myndighetens håll förstår värdet av granskningar, kan be om ursäkt och faktiskt visa på förändring.

Publiceringarna har skett under flera år i olika kanaler. Hur hamnade ni här från början?

– Det är ett systemfel att personer som saknar grundläggande empati ostört kan verka och publicera i polisens sociala medier. Det kan inte vara så att bara ett fåtal ser inläggen som publiceras. Jag tror att den enskilda medarbetaren följer vad som händer i sitt lokala område, men att man inte har lika bra koll på regionen och riket. Myndigheten är så otroligt stor, med väldigt många konton och omfattande kommunikativ verksamhet. Det har gjort att det har bildats bubblor, som vuxit utan ordentlig insyn och kontroll. Men det är ju inget försvar till att integritetskränkande inlägg har publicerats och i flera fall fortfarande ligger kvar. Det måste också väga tyngre när allmänheten reagerar, så att det aldrig kan gå så här långt igen. Jag som medarbetare hos polisen är ju medskyldig, jag behöver också ha bättre koll. Alla som jobbar inom polisen behöver vara mer uppmärksamma, reagera och kommentera övertramp. Och det behöver bemötas på ett korrekt sätt av ledningen.

”Det kommer att bli bättre”

Daniel säger att det är många inom myndigheten som pratar om granskningen, och att det finns en lättnad över att problemen har blivit en nationell diskussion.

– Trots kritiken som jag framför är jag väldigt stolt över var jag arbetar, och jag är ärlig när jag säger att jag tror att det kommer att bli bättre. Krystade försök till extern kommunikation om exempelvis nya handböcker ska inte tolkas som ointresse, och vi är många som internt kommer att använda det här för att se till att myndigheten blir bättre och mer uppmärksam.