De låga lönerna är den utlösande faktorn till missnöjet och ilskan inom poliskåren, men Martin Marmgren menar att det är toppen av ett isberg.
– Lönerna är inte enda exemplet på otakten som råder mellan ledningen och personalen, säger han.
Ingångslönen för en nyutexaminerad polis ligger idag på 21 300 kronor. I ett internetupprop, hittills påskrivet av 1 400 poliser, ställs kravet på en höjning till 25 000 i ingångslön. Om kravet inte tillgodosetts innan årsskiftet 2015, överväger dessa 1 400 att ställa sina tjänster till förfogande. Martin Marmgren är en av dem som skrivit på.
– I polisyrket förväntas vi riskera liv och hälsa. Vi handskas med både farliga och tunga situationer. Människor som är utåtagerande och aggressiva, eller som är i kris för att de precis har förlorat en anhörig eller själva funderar på att ta sitt liv. Man kan tycka att det borde värderas högre, säger han.
Upprörande text
I maj skrev justitieminister Beatrice Ask en debattartikel i Expressen, där hon gav sin syn på poliskårens främsta uppgift. Hon anser att den vara att hålla ordning på stan och att upprätthålla ett monopol på tvång och våld. Poliskåren, som kände sig förorättade av den förenklade bilden av polisen som muskler utan hjärna, for i taket av ilska och upproriska känslor.
– Poliser behöver djupa kunskaper i mellanmänsklig kommunikation och en utvecklad empatiförmåga. Vi måste både klara av att agera rätt instinktivt och att utföra långtgående och avancerade utredningsåtgärder, säger Martin Marmgren.
Han menar att beviskraven för fällande domar blivit hårdare, förväntningarna från samhället högre och att kriminaliteten förändrats och utvecklats. Sammantaget leder det till att resurserna inte räcker till. Dessutom menar han att det fokuseras för mycket på kvantitativa resultat.
– Polisledningen prioriterar positiva resultatsiffror i stället för bra polisarbete. Det som kan mätas är blås, hastighetskontroller och drogtester, vilka görs för att man ska kunna säga till svenska folket: ”Titta, vad effektiva vi är”. Vid sidan om det finns sådant som inte mäts, exempelvis larmutryckningar, men som hamnar i skymundan, säger Martin Marmgren.
Han berättar att många kollegor känner en enorm frustration över underbemanningen och resursbristen, och att flera av hans kollegor sagt upp sig till följd av de dåliga arbetsvillkoren.
– Det kokar och bubblar av frustration inom kåren. Framför allt bland dem som jobbar med utryckningar, där det är som tuffast. Man bär på en känsla av att inte räcka till och att människor drabbas, säger Martin Marmgren.
Vill öka professionaliteten
Förutom högre löner, ändrade prioriteringar i det dagliga arbetet och resurser till mer personal, efterfrågar kåren en uppgradering av utbildningen till högskolenivå och obligatorisk handledning.
– Vi vill öka professionaliteten för yrket. Att höja till högskolenivå skulle innebära såväl en kompetens- som statushöjning. De politiska ledningarna på olika nivåer förstår idag inte hur komplext polisyrket kan vara, säger Martin Marmgren.
Förbundet kan inte ställa sig bakom
Polisförbundet kan inte ställa sig bakom löneuppropet eftersom poliserna hotar att säga upp sig, men Erling Staxäng, andre vice ordförande för Polisförbundet, förstår frustrationen.
– Situationen är akut inom poliskåren, säger han.
I höstas hade Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen en förhandlingslösning om att höja ingångslönen för poliser till 25 000 kronor. Men efter att arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket lagt sig i backade Rikspolisstyrelsen innan avtalet skrivits på. Erling Staxäng på Polisförbundet misstänker att regeringen lagt sig i.
– Det kan ha varit så att politikerna tyckte att det blev för dyrt, säger han.
Eftersom poliserna i polisernas nya internetupprop överväger att säga upp sig kan Polisförbundet inte ställa sig bakom initiativet. Även om de ställer sig bakom uppropets krav på en löneökning till 25 000 i ingångslön. Erling Staxäng förstår dock polisernas ilska.
– Även om det inte är ett direkt hot är det ändå väldigt allvarligt att överväga en uppsägning. Det betyder att man har en tanke i huvudet och redan mentalt är på väg bort, säger han.
Slagit ifrån sig kritik
Justitieminister Beatrice Ask har tidigare slagit ifrån sig kritiken från poliskåren och sagt att polisen aldrig fått så mycket resurser som idag. Erling Staxäng menar att det kanske stämmer, men att det är ovidkommande.
– Man kan inte mäta på det sättet. Vi ser inte samma typ av brottslighet idag som för tio år sedan. Idag har vi en gränsöverskridande brottslighet, gängbildningar och IT-brott. Vi måste kunna möta kraven med rimliga resurser, säger han.
Bedöms med A, B och C
I Västra Götaland har polismyndigheten infört ett lönesystem där enskilda poliser betygsätts med ett A, B eller C. Betyget ligger sedan till grund för den individuella lönen. Men vilka kriterier omdömena fälls utifrån är inte kända för de anställda. Erling Staxäng säger att liknande modeller finns på andra håll i landet.
– Det värsta med betygsystemet är att man som polis inte får veta på vilka grunder betygen sätts, vilket gör det väldigt svårt för den enskilde att utvecklas. Normalt sett för de olika parterna ett samtal inför att sådana här system införs, där vi inom facket företräder de anställda, men det har inte gjorts i det här fallet, säger han.
Avstår att kritisera
Våren 2012 gjorde Polisförbundet en undersökning bland sina medlemmar som visade att sex av tio poliser idag avstått från att delge kritik eller synpunkter internt av rädsla för repressalier.
– Idag är det troligtvis än mer ansträngt. Det här är ju en känsla man har, men det är ändå väldigt allvarligt, säger Erling Staxäng.
Till årsskiftet 2015 ska alla landets lokala polismyndigheter slås samman till en nationell myndighet.
– Det är en väldigt stor förändringsprocess. Jag tror det hade varit bra om man hade gjort de anställda delaktiga i omvandlingen och fångat upp deras kunskaper, säger Erling Staxäng.
Dagens ETC har sökt justitieminister Beatrice Ask och rikspolischef Bengt Svensson för en kommentar, men båda har tackat nej till att medverka.
