Gängledare får skadestånd – efter att polisen brutit mot lagen

Eddie Jobe, 35, är utpekad som gängledare för ett tungt kriminellt nätverk i Biskopsgården och är dömd för bland annat utpressning och förberedelse till mord. Jobe är även förbjuden att vistas inom Göteborgs kommun med hänvisning till sin tidigare brottsliga verksamhet.

På Jobes begäran har den statliga kontrollmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) undersökt om brottsbekämpande myndigheter använt hemliga tvångsmedel mot honom på ett sätt som strider mot lagen, samt om myndigheternas personuppgiftsbehandling i hans fall följt lagen.

Myndigheten kom fram till att känsliga uppgifter om Eddie Jobe behandlats i underrättelseverksamhet utan att det varit absolut nödvändigt för ändamålet, och att det skulle kunna leda till skadeståndsansvar för staten. Det framkommer även att visst hemligt material om Jobe inte förstörts på flera år, trots krav på erforderlig skyndsamhet. I regel nämns två månader som en bortre gräns om det inte föreligger särskilda omständigheter. 

Efter en anmälan till Justitiekanslern om integritetskränkande behandling kommer beslutet fram till att behandlingen av hemligt material bryter mot artikel 8 i Europakonventionen, eftersom det bevarats längre tid än vad som är tillåtet.

Justitiekanslern, likt SIN, kommer även fram till att Polismyndigheten behandlat känsliga personuppgifter om Eddie Jobe som får anses utgöra känsliga uppgifter om ras:

”Justitiekanslern har visserligen förståelse för vikten av att polisen korrekt återger information som lämnats när man skriver ner referat med uppgifter från uppgiftslämnare. Enligt Justitiekanslern har det emellertid inte varit absolut nödvändigt att anteckna och upprepa orden på det sätt som skett i referaten. Justitiekanslern delar alltså SIN:s bedömning att känsliga personuppgifter om sökanden behandlats i båda underrättelseuppslagen, utan att det varit absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen. 

Behandlingen av sökandens personuppgifter har således stått i strid med lag. Sökanden har därför – som utgångspunkt – rätt till skadestånd för den felaktiga personuppgiftsbehandlingen. 

Avslutningsvis kan Justitiekanslern konstatera att SIN vid flera tillfällen uttalat att uppgifter som innehåller kränkande beskrivningar eller begrepp inom ramen för underrättelseverksamheten sällan torde vara nödvändiga att återge till den exakta ordalydelsen, även om uppgifterna lämnats av källor.”

Eddie Jobe får 5 000 kronor i kränkningsersättning.